Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom obeståndsjuridik med lång och gedigen erfarenhet av konkurser. Vi agerar konkursförvaltare och förordnas i en rad olika domstolar. Våra jurister har hanterat några av de största konkurserna i svensk historia.
Lindahls experter bistår med juridisk rådgivning och hjälper ditt företag genom hela processen. Vi har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro och Helsingborg, och är verksamma över hela Svealand och Götaland.
Läs mer om obeståndsrätt och företagsrekonstruktion eller ta kontakt med våra konkursförvaltare.
Så går det till vid en konkurs
En förutsättning för konkurs är obestånd (insolvens), vilket betyder att ett företag inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Om oförmågan att betala endast är mera tillfällig kan en företagsrekonstruktion utgöra ett alternativ till konkurs, läs mer om företagsrekonstruktion.
Att försätta ett bolag i konkurs syftar till att, genom ett samlat förfarande, avveckla ett bolag och dess tillgångar när bolaget inte längre är konkurrenskraftigt. I den här texten fokuserar vi på aktiebolag men även andra juridiska personer liksom även privatpersoner kan försättas i konkurs.
Tingsrätten beslutar om konkursansökan
Det är tingsrätten som beslutar om konkurs. En konkursansökan kan ges in till tingsrätten, antingen av bolaget själv eller av en fordringsägare. En konkursansökan ska innehålla ett yrkande om att försätta bolaget i konkurs samt en motivering (grund) till varför bolaget ska försättas i konkurs.
När ett konkursbeslut meddelas förordnas även en konkursförvaltare av tingsrätten. Det finns en möjlighet att som sökande föreslå vem tingsrätten ska utse till konkursförvaltare.
Konkursförvaltarens uppdrag
Konkursförvaltarens första åtgärd är att ta kontroll över och säkra alla tillgångar som tillhör bolaget på konkursdagen. Genom konkursen förlorar bolaget rätten att råda över sina tillgångar, utan dessa förvaltas i stället av konkursboet, som är en egen juridisk person. Konkursförvaltaren ska även omhänderta bolagets räkenskapsmaterial. Bolagets ställföreträdare har under tiden som konkursen pågår en skyldighet att till konkursförvaltaren lämna de uppgifter och handlingar rörande konkursbolaget som konkursförvaltaren efterfrågar.
Konkursförvaltaren ska i konkursens inledande skede upprätta en konkursbouppteckning med en förteckning över bolagets tillgångar och skulder per konkursdagen. Även en förteckning över bolagets räkenskapsmaterial ska finnas med. Efter att konkursbouppteckningen ingivits till tingsrätten hålls ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren där bolagets styrelseledamöter ska bekräfta att innehållet i konkursbouppteckningen stämmer.
Inom sex månader från konkursutbrottet ska konkursförvaltaren även ge in en förvaltarberättelse till tingsrätten. Förvaltarberättelsen ska innehålla information om orsaken till och tidpunkten för obeståndets inträde. Konkursförvaltaren granskar också bolagets bokföring och affärshändelser bakåt i tiden i syfte att utreda om bokföringsskyldigheten uppfyllts samt om det skett några rättshandlingar som kan återvinnas eller motivera krav på skadestånd eller återbäring av värdeöverföringar. Syftet med möjligheten till återvinning är att upprätthålla likabehandlingsprincipen mellan borgenärerna och att ett bolag inför en förestående konkurs ska kunna stå emot påtryckningar från sina fordringsägare.
Utdelning och ersättning
Det är konkursförvaltarens uppgift att realisera samtliga tillgångar som finns i konkursboet. Utestående fordringar drivs in, och fast och lös egendom säljs. De medel som tillförs konkursboet ska, om de först täcker konkurskostnaderna, betalas ut till borgenärerna genom utdelning i konkursen. Om det blir aktuellt med utdelning inleds ett bevakningsförfarande i tingsrätten där borgenärerna måste vara aktiva och bevaka sina fordringar. Vid ett bevakningsförfarande får varje borgenär som tidigare har anmält sina fordringar till konkursboet ett meddelande från tingsrätten om att bevakningsförfarande har påbörjats. För att ha rätt till utdelning måste varje borgenär bevaka sin fordran inom en viss tid hos tingsrätten.
I en konkurs som avslutas med utdelning får borgenärerna betalt utifrån sin placering i förmånsrättsordningen, vilket innebär att vissa borgenärer har förtur framför andra. Borgenärer med förmånsrätt är de som har säkerhet i viss egendom, exempelvis genom att inneha pant i företagshypotek eller pant i en särskild sak. Härutöver finns regler för allmän förmånsrätt som omfattar, bland annat, kostnader som en borgenär haft för att försätta bolaget i konkurs, ersättning som avser revision eller upprättande av bokföringsmaterial samt fordran på lön. De flesta borgenärer – t.ex. leverantörer, hyresvärdar och Skatteverket – saknar förmånsrätt och deras utdelning blir normalt sett begränsad.
Vanliga frågor:
-
Hur försätter jag mitt bolag i konkurs?
Genom att ge in en ansökan om konkurs till tingsrätten i den stad där bolaget har sitt registrerade säte. En konkursansökan ska innehålla ett yrkande om att bolaget ska försättas i konkurs samt en motivering till varför bolaget ska försättas i konkurs.
Kontakta någon av våra konkursförvaltare på kontoren i Göteborg, Örebro eller Uppsala om ni behöver råd och hjälp med er konkursansökan.
-
Vad är en konkursbouppteckning?
En konkursbouppteckning är en förteckning över konkursbolagets tillgångar och skulder, så som de såg ut per konkursdagen. I en konkursbouppteckning ska också en sammanställning över det räkenskapsmaterial som omhändertagits finnas med. Konkursbouppteckningen ska ges in till tingsrätten senast en vecka före bouppteckningssammanträdet hos konkursförvaltaren.
-
Vad är ett bouppteckningssammanträde?
Ett bouppteckningssammanträde är ett sammanträde inför konkursförvaltaren där de personer som utgjorde konkursbolagets styrelse vid konkursutbrottet ska bekräfta riktigheten av innehållet i konkursbouppteckningen.
-
Vad innebär återvinning?
Återvinning innebär att en transaktion som ägt rum innan bolaget försattes i konkurs, t ex en betalning av en skuld, ska återbäras till konkursboet. Återvinningsrisken är särskilt hög om konkursen inträffar inom tre månader från det att rättshandlingen vidtogs. De typer av rättshandlingar som i regel är särskilt utsatta för återvinning inom denna frist är betalning av skuld som skett i förtid, med osedvanliga betalningsmedel, eller med ett belopp som avsevärt försämrat bolagets ekonomiska ställning (vilket enligt praxis motsvarar cirka 10 procent av tillgångarna i konkursen).
-
Hur bevakar jag min fordran i ett bevakningsförfarande?
Den fordringsägare som vill bevaka sin fordran i konkursen, och därmed ha en möjlighet att helt eller delvis få sina fordringar betalda, måste ge in en bevakningsinlaga till tingsrätten. Information om vad bevakningsinlagan ska innehålla samt när och hur den senast ska lämnas in till tingsrätten framgår av en skrivelse som skickas ut av tingsrätten i samband med att ett bevakningsförfarande inleds.
-
Hur avslutas en konkurs?
En konkurs avslutas på ansökan av konkursförvaltaren,, eventuellt i kombination med ett utdelningsförslag om hur medlen ska fördelas mellan borgenärerna. Det är tingsrätten som beslutar om konkursens avslutande samt även om konkursförvaltarens arvode. Tingsrätten fastställer även vilken utdelning som borgenärerna ska få i konkursen. I och med tingsrättens beslut upphör både konkursbolaget och konkursboet att existera.
-
Vem ansvarar för bolagets deklarationer vid konkurs?
Det är de personer som per konkursdagen utgör ett bolags styrelse som ansvarar för att deklarationer och kontrolluppgifter avseende tiden fram till och med konkursdagen lämnas in till Skatteverket. Det har ingen betydelse att sådana uppgifter måste lämnas in efter konkursdagen, så länge de avser tid före konkursen.
-
Vad händer med mina skulder när jag försatts i personlig konkurs?
Efter att konkursen avslutats finns de skulder som inte betalats genom utdelning i konkursen kvar. En konkurs är alltså inte att likställa med en skuldsanering.
