AI

AI ses som en enorm möjliggörare för innovation och utveckling och används redan inom en mängd olika områden, där fler tillkommer hela tiden. Att AI-utvecklingen går så snabbt bidrar dock till att glappet till de juridiska aspekterna riskerar att hamna på efterkälken. I takt med att komplexiteten ökar blir vår roll som advokater därmed allt viktigare.

Robothand skriver på papper

AI och juridiken

Företag i alla typer av branscher vill ligga i framkant och dra nytta av teknikens möjligheter. Oavsett om det avser utveckling av AI-lösningar eller köp av AI-baserade system och tjänster finns dock flera legala aspekter att fundera över. Det hjälper vi till med!

Lindahls roll är att vägleda våra klienter på AI-resan och hjälpa dem navigera genom rättsliga frågeställningar rörande bland annat ansvar, immateriella rättigheter, personuppgiftsskydd och vilka konsekvenser som följer av EU-regleringen ”AI Act” – världens första heltäckande AI-lagstiftning.

Våra jurister har följt den juridiska utvecklingen rörande AI under flera år. Den kunskapen kombinerar vi med spetskompetens inom närliggande rättsområden och lång kommersiell erfarenhet. Flera av våra experter håller externa föreläsningar om AI och de rättsliga frågeställningarna, deltar i remissarbetet för lagstiftningen och arbetar centralt i branschen för att tillämpningen ska bli etisk och rättssäker.

Tillämpningen av befintliga lagar för AI-tekniken kan inte nog understrykas, men lika viktigt är att vi håller  blicken framåt och ger råd som innebär att våra klienter kan agera preventivt och strategiskt, för att på ett rättssäkert sätt bibehålla sin konkurrenskraft på en snabbrörlig marknad.

Exempel på vår expertis och uppdragstyper kopplat till AI:

AI på Lindahl 

Artificiell intelligens är en självklarhet både i vår bransch och för oss som byrå. Inte bara som resurs i vårt eget dagliga arbete men som ett område där vi stöttar våra klienter på AI-resan, ur ett juridiskt, etiskt och affärsutvecklande perspektiv.

På Lindahl har samtliga medarbetare tillgång till smarta juridiska AI-verktyg och vi utforskar löpande hur vi med stöd av AI kan arbeta effektivare och på nya sätt tillsammans med och för våra klienter. Helt enkelt skapa ännu mer värde för våra klienter, våra medarbetare och det näringsliv vi är en del av. 

Vanliga frågor

  • Bristande efterlevnad av AI Act kan bli kostsamt. Vid överträdelser kopplade till de förbjudna AI-tillämpningarna, till exempel social poängsättning eller kognitiv beteendemanipulation, kan sanktionsavgifterna uppgå till 35 miljoner euro eller 7 procent av bolagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst. För överträdelser kopplade till kraven på högriskssystem är maxbeloppet istället 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala omsättningen. Lindahl hjälper er säkerställa att er AI-användning är juridiskt hållbar för att undvika denna typ av sanktioner. 

  • AI-system som klassas som högrisk enligt AI Act kan förekomma inom myndighetsutövning, exempelvis vid brottsbekämpning, migration och gränskontroll. Det gör kraven på transparens och mänsklig kontroll särskilt viktiga vid automatiserat beslutsfattande i ärendehantering. Vid offentlig upphandling av AI-system behöver upphandlande myndigheter säkerställa att kraven i AI Act är uppfyllda redan i kravställningen, för att undvika att stå med ett system som inte kan tas i drift enligt gällande regler. 

  • EU:s AI Act erbjuder ett strukturerat, riskbaserat ramverk som gäller som lag. USA saknar en samlad federal AI-lagstiftning och har istället en mer fragmenterad ansats, med policyinitiativ som AI Bill of Rights, presidentordrar och vägledande rättsfall, särskilt kopplat till upphovsrätt. Kina har valt en mer algoritmfokuserad och iterativ lagstiftningsmodell, med specifika regler riktade mot bland annat rekommendationsalgoritmer och deepfakes. För bolag som verkar internationellt innebär det att regelefterlevnad behöver bedömas marknad för marknad.

  • AI bias innebär att AI-system tränas på historisk data och därför riskerar att cementera eller förstärka befintlig diskriminering, vilket kan leda till snedvridna resultat vid till exempel rekrytering, kreditgivning eller myndighetsbeslut. Utöver bias finns risker kopplade till desinformation, eftersom AI kan lära sig felaktigheter från obalanserade källor och generativ AI kan presentera felaktig information på ett övertygande sätt. Att arbeta strukturerat med AI-etik och tydligt definierat AI-ansvar internt är en förutsättning för att hantera riskerna.

  • Utöver hur målbolagets AI-system klassificeras enligt AI Act är det viktigt att beakta så kallade "black box"-effekter, det vill säga svårigheten att spåra hur ett AI-system kommit fram till ett visst resultat. Vid integrationen efter en affär kan Transitional Services Agreements (TSA) användas för att säkerställa kontinuitet i AI-användningen under en övergångsperiod. 

  • Generativ AI som chatbotar och innehåll som är AI-genererat eller AI-modifierat, till exempel deepfakes, omfattas av begränsad risk och inte av högriskkraven. De måste däremot tydligt märkas så att användare förstår att de interagerar med eller tar del av AI-genererat material. AI-genererade bilder eller filmer på kända personer måste exempelvis tydligt märkas som AI-genererat innehåll, för att minska risken för fake news.