Den 30 mars 2022 publicerade EU-kommissionen ett förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter. Förslaget skickades därefter ut på remiss till medlemsstaterna och till EU:s lagstiftande institutioner för den första behandlingen. Remissvaren har överlämnats till EU-kommissionen och lagstiftningsförfarandet har därefter fortsatt. Institutionerna inom EU ställer sig i huvudsak positiva till förslaget men framför kritik mot vissa delar som bör få avtryck i förslagets slutliga utformning.
Lindahl har tidigare skrivit en artikel om förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter. Artikeln, som skrevs i samband med Lindahls medverkan till Advokatsamfundets remissyttrande över förslaget, sammanfattar förslagets innehåll och finns att läsa här. Förslaget är en del av EU:s initiativ inom ramen för handlingsplanen för en cirkulär ekonomi och förväntas innebära omfattande verkningar på den inre marknaden. Medlemsstaterna har yttrat sig över förslaget och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har inkommit med ett yttrande. Förslaget genomgår för närvarande den första behandlingen av EU:s två lagstiftande institutioner, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Av lagstiftningsförfarandet hittills går det att utläsa centrala synpunkter på förslaget som bör få avtryck i Europaparlamentets beslut om förslaget.
EESK:s yttrande
Som ett steg i lagstiftningsprocessen lämnade EESK den 13 juli 2022 sin inställning till förslaget. EESK ställer sig i huvudsak positivt till förslaget och anser att det utgör en viktig och nödvändig del av arbetet med att etablera en cirkulär ekonomi. EESK välkomnar särskilt förslagets utvidgade tillämpningsområde i förhållande till gällande ekodesigndirektiv, de nya ekodesignkraven, informationskraven och förbud att förstöra osålda produkter. Det digitala produktpasset och etiketteringen lyfts fram som väl anpassade instrument för att uppfylla informationskraven. EESK påpekar att förslaget i största mån bör undvika onödiga administrativa bördor för aktörer på den inre marknaden, särskilt små och medelstora företag.
EESK är kritiskt till avsaknaden av reglering av social hållbarhet, arbetsvillkor och arbetsförhållanden för de som arbetar med produkter under produkternas livscykel. Att förordningens genomslagskraft är beroende av att samtliga medlemsstater genomför en effektiv kontroll av efterlevnaden av förordningen utgör enligt EESK ett orosmoment. Bristfällig myndighetskontroll riskerar nämligen att främja ”grön skepsis”, undergräva förordningens syfte och innebära att den inte tillämpas lika för alla företag inom EU.
Mycket är dessutom oklart beträffande de delegerade akterna eftersom de beräknas bli många till antalet och EESK anser att EU-kommissionen bör ta fram en tydligare arbetsplan för inrättandet av delegerade akter. EESK konstaterar även att de omfattande ekodesign- och informationskraven som kan uppställas för produkter kan komma att innebära ett högre anskaffningspris för konsumenten. Kraven förväntas dock innebära att konsumenten kompenseras genom att erhålla en produkt med bättre prestanda som är uppgraderbar, reparerbar och betingar ett högre värde på marknaden när produkten väl är uttjänt för konsumenten. Avslutningsvis varnar EESK för att informationskraven kan komma att bli alltför omfattande och resultera i att företag tvingas dela med sig av känsliga data. Därför är det viktigt att beakta företagens intresse av att skydda deras immateriella rättigheter och företagshemligheter vid utformning av informationskraven.
Konkurrenskraftsrådets riktlinjedebatt
Konkurrenskraftrådet, del av Europeiska unionens råd, höll en riktlinjedebatt den 29 september i år beträffande förslaget i syfte att ta ställning till Europaparlamentets kommande beslut om förslaget. Debatten speglade i stort sett medlemsstaternas synpunkter enligt remissyttrandena till EU-kommissionen tidigare i år. Konkurrenskraftrådet underströk att förslaget kan komma att utgöra en norm för hållbara produkter och hjälpa konsumenter och företag i den gröna samt den digitala omställningen. Konkurrenskraftrådet anser, likt EESK, att det digitala produktpasset och etiketteringen tillsammans med anpassade ekodesignkrav kan utgöra ett effektivt medel i en cirkulär ekonomi. Dessutom kan det digitala produktpasset och etiketteringen bidra till att säkerställa fri rörlighet av hållbara produkter på den inre marknaden.
Oro uttrycktes för att: (i) förslaget innebär att ett stort antal delegerade akter kommer att uppstå; (ii) förslagets genomslag och efterlevnad är beroende av medlemsstaternas övervakande roll på marknaden; (iii) förslaget innebär en risk för en ökad administrativ börda för de företag som träffas av dess tillämpning; och (iv) förslaget kan innebära att företag inom EU kommer att ha svårare att konkurrera på den internationella marknaden. Konkurrenskraftrådet anser sammantaget att det finns ett behov av ytterligare debatt och förhandling av flertalet delar av förslaget.
Lagstiftningsprocessen – vad är nästa steg?
Lagstiftningsprocessen har nu kommit till ett skede där Europaparlamentet ska ta fram ett förslag till beslut beträffande förslaget. Närmast följer att en kommitté i Europaparlamentet granskar förslaget och presenterar sin inställning till om det ska antas, ändras eller avvisas. Kommitténs ställningstagande redovisas i en rapport (draft report) som ligger till grund för vilket förslag till beslut som tillställs Europaparlamentet för omröstning. Med tanke på de synpunkter som EESK och Konkurrenskraftrådet redan har lämnat/uttryckt är det troligt att ansvarig kommitté kommer att föreslå att Europaparlamentet fattar beslut om att förslaget ska ändras och att kommittén i sitt förslag till beslut föreslår de ändringar av förslaget som anses nödvändiga. Europeiska unionens råd ska först därefter fatta beslut om dess inställning till Europaparlamentets beslut och det är högst troligt att de synpunkter som Konkurrenskraftrådet givit enligt ovan vidhålls. Om inte Europaparlamentet beslutar om ändringar som beaktar de synpunkter som hittills har lämnats om förslaget kan det därmed krävas en andra behandling av förslaget i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.
Vi kommer att ha fortsatt anledning att bevaka EU:s lagstiftningsförfarande om ekodesignkrav för hållbara produkter för att se på vilket sätt den gemensamma kritiken beaktas i lagstiftningsförfarandet framöver.
Väckte artikeln frågor? Du är välkommen att kontakta någon av oss eller din vanliga kontakt på Lindahl.
