Konkurs

Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom obeståndsjuridik med lång och gedigen erfarenhet av konkurser. Vi agerar konkursförvaltare och förordnas i en rad olika domstolar. Våra jurister har hanterat några av de största konkurserna i svensk historia.

Kontakta en av våra experter

Så går det till vid en konkurs

En förutsättning för konkurs är obestånd (insolvens), vilket betyder att ett företag eller privatperson (i fortsättningen även ”gäldenär”) inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig.

Att försätta ett företag i konkurs syftar till att, genom ett samlat förfarande, avveckla företaget med dess tillgångar.

Det är tingsrätten i den ort där företaget har sitt säte som beslutar om konkurs. Ansökan hos tingsrätten kan göras antingen av bolaget själv eller av en fordringsägare (”borgenär"). Vid egen ansökan om konkurs fattas beslutet om konkurs omgående, medan en ansökan från en borgenär prövas mera ingående av tingsrätten efter en konkursförhandling.

Vid konkursbeslutet förordnas även en konkursförvaltare av tingsrätten. I konkursansökan går det att föreslå vem som tingsrätten bör utse som konkursförvaltare.

Konkursförvaltarens uppdrag

I och med konkursbeslutet förlorar gäldenären rätten att själv råda över verksamheten och tillgångarna, utan dessa förvaltas i stället av konkursboet (en egen juridisk person) som företräds av konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste därför snarast efter konkursbeslutet ta kontroll över gäldenärens verksamhet och säkra dess tillgångar. Konkursförvaltaren ska även omhänderta gäldenärens bokföring. Konkursbolagets ställföreträdare (styrelseledamöter och vd) är under konkursen samtidigt skyldiga att lämna de upplysningar om företaget som konkursförvaltaren begär.

Finns anställda i verksamheten så sägs dessa upp av konkursförvaltaren på grund av arbetsbrist. Konkursförvaltaren beslutar även om statlig lönegaranti för de anställda, som härigenom givits ett bra ekonomiskt skydd i händelse av konkurs. Lönegarantin betalas sedan ut av länsstyrelsen.

Konkursförvaltaren ska upprätta en konkursbouppteckning över företagets tillgångar och skulder per konkursdagen, med en förteckning även av företagets bokföringsmaterial. Vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren ska företagets ställföreträdare bekräfta att innehållet i bouppteckningen stämmer. När en fysisk person är i konkurs är det såklart denne som ska avge bekräftelsen.

Senast sex månader från konkursutbrottet åligger det även konkursförvaltaren att upprätta en förvaltarberättelse. I berättelsen ska förvaltaren bl.a. uttala sig om varför och när företaget hamnat på obestånd. Utifrån en granskning av bokföringen och affärshändelser bakåt i tiden ska förvaltaren vidare uttala sig om bokföringsskyldigheten har efterlevts samt om det har skett några handlingar i företaget som kan angripas med stöd av reglerna om återvinning enligt 4 kap. konkurslagen respektive återbäring av olovliga värdeöverföringar enligt 17 kap. aktiebolagslagen. Förvaltaren ska även uttala sig om företagsledningen gjort sig skyldiga till skadeståndsgrundande handlingar. I berättelsen ska förvaltaren även försöka ange vid vilken tidpunkt som s.k. kritisk kapitalbrist uppkommit, med åtföljande skyldigheter för styrelsen att upprätta kontrollbalansräkning m.m.

Utöver det granskningsarbete som ska redovisas i förvaltarberättelsen är förvaltaren även skyldig att underrätta Ekobrottsmyndigheten ifall förvaltaren finner grund för misstanke om bokföringsbrott eller annan ekonomisk brottslighet i verksamheten. En mycket vanlig orsak för sådana underrättelser är att gäldenären i tiden före konkursen har försummat sin bokföringsskyldighet.

Realisering av tillgångarna och utdelning till fordringsägarna

Konkursförvaltaren ska omvandla gäldenärens tillgångar till kontanta medel i konkursboet. Utestående fordringar ska drivas in, och fast och lös egendom ska säljas. Det är inte ovanligt att konkursförvaltaren överlåter verksamheten i sin helhet, vilken då övertas fri från skulder. All försäljning sker regelmässigt genom något slag av öppet auktionsförfarande, men även försäljning underhand förekommer.

De medel som härigenom tillförs konkursboet ska, efter täckning av kostnaderna för konkursen, delas ut till borgenärerna. När utdelning aktualiseras och skuldförhållandena inte är helt klarlagda, hålls ett formellt bevakningsförfarande i tingsrätten där borgenärerna måste bevaka sina fordringar. Ifall man då försummar att bevaka sin fordran går man – som huvudregel – miste om utdelning i konkursen.

Utdelningen på borgenärernas fordringar bestäms utifrån deras placering i förmånsrättsordningen. Vissa borgenärer har således försteg framför andra. Borgenärer med särskild förmånsrätt har betingat sig säkerhet i viss egendom, exempelvis pant i en viss sak eller i en viss fastighet, eller genom företagshypotek i företagets rörelse (t.ex. maskiner, inventarier och fordringar; dock ej t.ex. bankmedel). Härutöver kan det finnas fordringar med allmän förmånsrätt; exempelvis revisorers och redovisningskonsulters krav på betalning för utfört arbete inom sex månader före konkursansökan. Flertalet borgenärer – t.ex. leverantörer, hyresvärdar och även Skatteverket – saknar däremot förmånsrätt, och deras utdelning blir därför i regel mycket begränsad.

Kontakta en av våra experter

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion kan vara ett alternativ till konkurs när ditt bolag inte kan betala sina skulder. Här kan du läsa om möjliga vägar framåt.

Läs mer

Vanliga frågor om arbetsrätt vid konkurs

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna som kan uppstå hos anställda vid konkurs.

Läs mer

Verksamhetsområden

Lindahl är en fullservicebyrå med ett heltäckande erbjudande inom affärsjuridikens alla områden.

Med lång erfarenhet, hög kompetens och stort engagemang är vårt mål att skapa affärsnytta och göra skillnad för våra klienter, oavsett vilken bransch eller rättsområde det handlar om. Utforska Lindahls samtliga verksamhetsområden.