En reformerad miljörätt – det här behöver du veta

Varför miljörätten reformeras just nu

Svensk miljölagstiftning har länge kritiserats för att prövningsprocesser blir för komplicerade och tar alltför lång tid, samt att vissa krav går längre än nödvändigt enligt EU-rätten. Tungrodda processer ses som ett hinder för tillväxten och industrins klimatomställning. Därför genomförs nu ett brett reformarbete för att åstadkomma ett snabbare och enklare men ändå rättssäkert förfarande i överensstämmelse med EU-rätten. Ändringsförslagen presenteras i ett högt tempo och i flera parallella spår.

Den s.k. Miljötillståndsutredningen har tagit ett helhetsgrepp om miljöprövningsprocessen och lämnat ett flertal förslag som, om de genomförs, förändrar förutsättningarna för många verksamheter. Utredningens mest omfattande delbetänkande SOU 2024:98, som innehåller förslag till genomgripande reformer. Betänkandets förslag gäller i huvudsak:

1. hur verksamheter klassificeras och tilldelas till olika prövningsspår,

2. hur prövningsprocesserna genomförs, samt

3. omfördelning av prövningar till en ny Miljöprövningsmyndighet.

Miljötillståndsutredningen har även överlämnat andra delbetänkanden om kortare instanskedjor i vissa prövningar och om tillämpningen av regler om hushållning med mark och vatten.

Systemet för klassificering av verksamheter ändras

Miljötillståndsutredningen föreslår att prövningssystemet struktureras om och ska bygga på fyra prövningsspår: tillståndsplikt, granskningsplikt, anmälningsplikt och registreringsplikt. Både nuvarande s.k. A-, B- och C-verksamheter och vattenverksamheter föreslås i stället klassificeras, beskrivas och prövas enligt det nya systemet. Utredningen föreslår att granskningsplikt ska bli utgångspunkten och ska gälla för det stora flertalet verksamheter. Endast tillståndspliktiga verksamheter kommer att omfattas av krav på offentligt samråd och specifik miljöbedömning.

Tillståndsplikt föreslås gälla där så krävs enligt EU-rätten. Antalet automatiskt tillståndspliktiga verksamheter bedöms därmed minska med cirka 60 procent. Eftersom EU-rättens krav– utöver vissa utpekade verksamhetsslag – gäller verksamheter med betydande miljöpåverkan kommer tolkningen av ”betydande miljöpåverkan” att få ökad betydelse för ännu fler verksamheter än idag.

Granskningsplikt föreslås gälla för vissa verksamheter som idag är tillståndspliktig B-verksamhet, för ett flertal anmälningspliktiga C-verksamheter samt t.ex. solcellsanläggningar som idag brukar anmälas för samråd. För verksamhet som idag är anmälningspliktig som blir tillstånds- eller granskningspliktig kommer verksamhetsutövare efter en övergångsperiod att behöva söka tillstånd eller igångsättningsbesked (för granskningspliktig verksamhet).

En ny miljöprövningsprocess

Miljötillståndsutredningen föreslår vidare väsentliga ändringar av prövningsprocesser för miljöpåverkande verksamheter, särskilt miljötillståndsprövningar.

Ett betydande ändringsförslag för tillståndsprövningar är att det offentliga samrådet integreras i prövningsprocessen, senareläggs till efter tillståndsansökan och genomförs av prövningsmyndigheten i stället för av sökanden. Processen kommer dock att inkludera ett s.k. avgränsningsyttrande från Miljöprövningsmyndigheten där det finns möjlighet till en mindre remissrunda, med liknande delvis funktion som dagens avgränsningssamråd. Vidare introduceras en möjlighet för Miljöprövningsmyndigheten att – före och separat från tillståndsbeslutet – ge en motiverad slutsats om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken. Utredningen uppskattar att handläggningstiden för ett normalärende om tillstånd kommer att förkortas till cirka 15 månader totalt från begäran om avgränsningsyttrande, varav tio månader från att ansökan bedöms vara fullständig. Enklare ärenden bedöms kunna hanteras på totalt nio månader.

Granskningsplikten är ett helt nytt, enklare förprövningsspår som inleds med ansökan om ett s.k. igångsättningsbesked och inkluderar en bedömning om verksamheten kan antas få betydande miljöpåverkan. Om verksamheten inte bedöms få betydande miljöpåverkan ska igångsättningsbesked meddelas inom tre månader från att ansökan bedöms fullständig. För verksamheter som kan antas få betydande miljöpåverkan behöver sökanden byta spår till att ansöka om miljötillstånd.

Anmälningsplikt föreslås att fortsätta gälla för en del verksamheter. Prövningen anpassas i vissa avseenden till den nya prövningsordningen, men inga genomgripande ändringar föreslås.

För flera verksamheter föreslås anmälningsplikten att ersättas det enklaste spåret, registreringsplikt, som innebär att tillsynsmyndigheten ska få information om verksamheten innan den startar.

Både tillstånd och igångsättningsbesked föreslås även få rättskraft, som tydligt begränsas till sådant som uttryckligen reglerats i beslutet. Detta syftar för tillstånd till att undanröja oklarheter som idag kan uppkomma gällande rättsverkan av uppgifter och uttalanden i prövningsunderlaget, samt för igångsättningsbesked att stärka det rättsliga skyddet för verksamheter som fått ett sådant besked.

I delbetänkandet SOU 2025:88 föreslår Miljöprövningsutredningen därutöver att miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3-4 kap. ska brytas ut till en ny lag om hushållning med mark- och vattenområden. Vissa verksamheter ska kunna ansöka om ett s.k. områdesanvändningsbesked där markanvändning och hushållning prövas inför ansökan om tillstånd, liknande regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken. Även vid tillämpningen i samband med fysisk planering samt prövning av verksamheter enligt miljöbalken och plan- och bygglagen menar utredningen att vissa förhållningssätt ska ändras för att underlätta för utveckling av tätbebyggelse och verksamheter.

En kortare instanskedja

I delbetänkandet SOU 2025:122 föreslås instanskedjan kortas i vissa mål enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, bl.a. genom att två instanser tas bort. Kommunala beslut enligt miljöbalken och plan- och bygglagen föreslås överklagas direkt till mark- och miljödomstolarna i stället för – som idag – till länsstyrelser och därefter till mark- och miljödomstolar. Vidare blir Mark- och miljööverdomstolen sista instans för mål som har överklagats till mark- och miljödomstol, såsom överklagande av beslut av kommuner, länsstyrelser eller den nya Miljöprövningsmyndigheten. Möjligheten för vissa mål att överprövas av Högsta domstolen som fjärde eller t.o.m. femte instans föreslås alltså tas bort.

Därutöver föreslås Mark- och miljööverdomstolens roll som prejudikatsinstans förtydligas – och antalet överklaganden som tas upp minskas – genom att möjligheten till s.k. ändringsdispens eller granskningsdispens tas bort.

En ny Miljöprövningsmyndighet

Miljötillståndsutredningens förslag att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet har brutits ut till en proposition (prop. 2025/26:238). Regeringen har även fastställt budgetanslag samt gett en särskild utredare direktiv för att bilda myndigheten. Arbetet med att upprätta den nya myndigheten har således redan satts i rörelse och de nödvändiga lagförslagen kommer att riksdagsbehandlas inom kort.

Initialt föreslås dagens tolv miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna ersättas av en nationell Miljöprövningsmyndighet med säte i Stockholm. Om inget oväntat inträffar kommer den nya myndigheten att ta över samtliga miljöprövningsdelegationers pågående prövningar redan från och med den 1 juli 2027. I den särskilda utredarens uppdrag ingår att överväga inrättande av regionkontor – Miljötillståndsutredningen föreslog sex stycken – och var dessa i så fall ska lokaliseras.

Parallellt fortsätter Miljötillståndsutredningen att utreda vilka ytterligare ärenden den nya myndigheten kan ta över. Detta kan t.ex. aktualiseras för tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som idag prövas av mark- och miljödomstol som första instans.

Kommentar

Väldigt mycket talar för att en ny Miljöprövningsmyndighet kommer att ersätta länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationerna redan sommaren 2027. Myndigheten kommer initialt att tillämpa samma process- och materiella regler som miljöprövningsdelegationerna, men handläggningen av pågående och nya ärenden kommer oundvikligen att påverkas.

Miljötillståndsutredningens övriga förslag i SOU 2024:98 och 2025:88 har remissbehandlats och bereds nu vidare i Regeringskansliet i snabb takt. SOU 2025:122 är på remiss till den 19 maj 2026. Om ändringsförslagen därefter genomförs kommer spelplanen för miljöprövningar av verksamheter att ritas om från och med den 1 januari 2028. För enskilda verksamhetsutövare är det viktigt att känna till hur den egna verksamheten kommer att påverkas, inte minst då det på sikt kan krävas en förnyad prövning av vissa pågående verksamheter.

Lindahls miljörättsgrupp följer såklart utvecklingen med stort intresse.