Styrelsens handlingsutrymme vid likviditetsbrist – steg för steg

Vad innebär likviditetsbrist i praktiken?

Likviditetsbrist uppstår när bolaget saknar tillräckliga medel för att fullgöra sina löpande betalningsförpliktelser. Situationen kan vara tillfällig eller mer långvarig, men innebär alltid att styrelsen måste agera aktivt och ta ställning till om, och i vilken form, verksamheten ska drivas vidare.

I detta skede aktualiseras även frågan om bolaget är på obestånd eller riskerar att bli det inom en nära framtid – det vill säga om illikviditeten är mer än tillfällig. Denna bedömning är avgörande, eftersom den påverkar såväl vilka handlingsalternativ som står till buds som de rättsliga risker som är förenade med olika beslut.

Likviditetsbrist i ett i övrigt solvent bolag

Styrelsens handlingsutrymme är, jämförelsevis, som störst när bolaget visserligen är illikvidt, men fortfarande solvent med ett intakt eget kapital.

I denna situation har styrelsen såväl möjlighet som skyldighet att aktivt verka för att avhjälpa likviditetsproblemen. Styrelsens ansvar följer i huvudsak av aktiebolagslagen och tar sikte på att tillvarata bolagets intresse, vilket typiskt sett sammanfaller med att långsiktigt skapa värde för aktieägarna.

Affärsmässigt motiverade risktaganden är tillåtna inom ramen för den s.k. business judgment-principen. Domstolar intar i regel en återhållsam hållning till att i efterhand ifrågasätta sådana beslut, förutsatt att de har fattats på ett informerat och omsorgsfullt underlag.

Det är dock viktigt att understryka att styrelsen löpande ansvarar för bolagets ekonomiska ställning. Brister i uppföljning, kontroll eller rapportering kan i sig utgöra grund för ansvar längre fram.

Kapitalbrist och formella skyldigheter

Om bolagets ekonomiska ställning försämras och det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, aktualiseras särskilda formella skyldigheter enligt aktiebolagslagen. Styrelsen måste då agera enligt ett bestämt förfarande.

Upprätta kontrollbalansräkning. Styrelsen ska genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Samma skyldighet inträder om bolaget vid utmätning befunnits sakna tillgångar till full betalning av utmätningsfordran.

Kalla till bolagsstämma. Om kontrollbalansräkningen visar kapitalbrist ska styrelsen snarast möjligt kalla till en första kontrollstämma. Stämman ska pröva om bolaget ska träda i likvidation.

Kalla till en andra bolagsstämma. Om den första stämman beslutar att fortsätta verksamheten, ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader för att på nytt pröva likvidationsfrågan. Inför denna stämma ska en ny, av revisor granskad, kontrollbalansräkning läggas fram.

Beslut om likvidation. Om den nya kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet inte är fullt återställt och stämman inte beslutar om likvidation, eller om den andra kontrollstämman inte hålls i tid, är styrelsen skyldig att ansöka hos tingsrätten om likvidation.

Underlåtenhet att agera enligt dessa regler kan leda till personligt betalningsansvar för styrelsen avseende skulder som uppkommer under den tid försummelsen består.

I detta skede har styrelsen alltjämt ett betydande handlingsutrymme att vidta åtgärder för att återställa bolagets kapital, exempelvis genom kapitaltillskott, omstrukturering av verksamheten eller andra affärsmässiga dispositioner. Det förutsätter dock att besluten fattas på ett tillräckligt beslutsunderlag och att styrelsen har en klar förståelse för bolagets ekonomiska situation och de rättsliga ramarna.

Olagliga värdeöverföringar. I en kapitalbristsituation får även reglerna om borgenärsskydd vid värdeöverföringar i 17 kap. aktiebolagslagen särskild betydelse.

Med värdeöverföring avses exempelvis vinstutdelningar och affärshändelser som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Utgångspunkten är att sådana åtgärder endast är tillåtna om det efter dispositionen finns full täckning för det bundna egna kapitalet (den s.k. beloppsspärren). Därtill gäller försiktighetsregeln, som innebär att en värdeöverföring endast får ske om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt med beaktande av bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Värdeöverföringar som strider mot borgenärsskyddsreglerna ska som huvudregel återbäras av mottagaren. Om brist uppstår vid återbäringen kan de som medverkat till beslutet bli ansvariga för bristen, s.k bristtäckningsansvar.

Obestånd – begränsat handlingsutrymme

När bolaget inte längre kan betala sina skulder och denna oförmåga inte är tillfällig, anses bolaget vara på obestånd. I detta läge förskjuts styrelsens uppdrag från att utveckla verksamheten till att skydda borgenärskollektivet. Handlingsutrymmet begränsas avsevärt och styrs av principen om likabehandling av bolagets borgenärer.

Inget otillbörligt gynnande av enskilda borgenärer. Betalningar till utvalda borgenärer, exempelvis närstående eller strategiskt viktiga leverantörer, är förenade med betydande risk. Sådana transaktioner kan återvinnas i konkurs och i vissa fall leda till straffansvar.

Ökad risk vid tillgångsdispositioner. Försäljningar till underpris, eftergifter av fordringar eller andra transaktioner utan tydlig affärsmässig grund kan bedömas som aktiebolagsrättsligt otillåtna värdeöverföringar, eller rent av som brott mot borgenärerna.

Begränsningar i den löpande driften. Även att fortsätta en förlustbringande verksamhet utan realistiska utsikter till förbättring kan i graverande fall medföra straffansvar för vårdslöshet mot borgenärer.

Särskilda risker avseende skatter och avgifter. Om bolaget fortsätter verksamheten trots att skatter och avgifter inte kan betalas, kan företrädaransvar aktualiseras. Det medför regelmässigt ett personligt betalningsansvar för styrelsen.

För att undgå personligt betalningsansvar bör styrelsen därför ansöka om konkurs eller företagsrekonstruktion senast samma dag som skatten eller avgiften förfaller till betalning.

Vad innebär detta för dig?

Likviditetsproblem innebär inte att alla alternativ är uttömda, men det kräver ett aktivt och strukturerat agerande från styrelsens sida. I rätt tid är den avgörande frågan sällan om något får göras eller inte, utan snarare hur och på vilka grunder åtgärder vidtas.

I många fall är det just i detta skede som skillnaden mellan olika handlingsalternativ är som störst – och där ett genomtänkt agerande kan bidra till att bevara värden och skapa förutsättningar för en lösning.

Har ni frågor om styrelsens ansvar eller behöver vägledning i en situation med likviditetsutmaningar? Kontakta någon av våra experter inom obeståndsrätt och finansiell omstrukturering.

Författarna

Johan Attenius är en av advokatfirmans tio konkursförvaltare och företagsrekonstruktörer och är även ordförande för Lindahls kompetensgrupp för insolvens och rekonstruktion.

Disa Johnsson är biträdande jurist med expertis inom obeståndsrätt och ingår i Lindahls kompetensgrupp för insolvens och rekonstruktion.