Olovlig finansiell verksamhet – så påverkas fondbolag och investerare

En ny (straff)rättslig verklighet för finansiella aktörer

Det nya brottet olovlig finansiell verksamhet innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriver finansiell verksamhet utan erforderligt tillstånd eller registrering från Finansinspektionen kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Vid grova och uppsåtliga överträdelser riskeras fängelse i lägst sex månader och upp till sex år.

Det är alltså inte bara bolaget som kan drabbas av höga böter och andra sanktioner – numera kan även personer i företagsledningen riskera personligt straffansvar. Den nya lagen sätter regelefterlevnad högt på agendan för alla som verkar på fondmarknaden eller bedriver investeringsverksamhet oavsett omfattning.

Investeringsbolag behöver löpande utvärdera tillståndsplikten

En verksamhetstyp som påverkas av den nya lagen är bolag som bedriver kollektiv investeringsverksamhet. Ett sådant bolag kan anses utgöra en alternativ investeringsfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF), vilket medför krav på tillstånd eller registrering beroende på fondens storlek och andra omständigheter. Kraven för att klassas som en alternativ investeringsfond är relativt lågt ställda, och det är en vanlig missuppfattning att man som investeringsbolag hamnar utanför lagens tillämpningsområde. Enligt LAIF är en alternativ investeringsfond ett företag som bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare. Nätverk av investerare som gemensamt investerar kapital riskeras att klassificeras som en alternativ investeringsfond utan att vara medvetna om det. Det är därför avgörande att löpande bedöma den egna verksamhetens karaktär – inte bara vid verksamhetens start, utan kontinuerligt i takt med att den utvecklas.

Om verksamheten anses utgöra en alternativ investeringsfond krävs tillstånd från, eller registrering vid, Finansinspektionen. Processen är ofta komplicerad och medför andra krav och stora kostnader för bolaget. I och med den nya lagen om straff för olovlig finansiell verksamhet kan personer i företagsledningen riskera personligt straffansvar vid underlåtenhet att göra en korrekt bedömning och, om så krävs, ansöka om tillstånd eller göra nödvändiga registreringar hos Finansinspektionen.

Fondandelsägare bör göra en noggrann bedömning

För fondandelsägare och investerare är det viktigt att förstå att en alternativ investeringsfond inte är en särskild bolagsform – fondens struktur regleras i avtal mellan fondandelsägarna. Det betyder att när du som investerare granskar ett bolag eller en fond i due diligence-processen räcker det inte att kontrollera bolagsformen. Du behöver granska det underliggande avtalet och säkerställa att förvaltaren faktiskt innehar nödvändiga tillstånd eller registreringar samt bär det rättsliga ansvaret för verksamheten. Investerare och fondandelsägare bör även beakta hur en tillståndspliktig alternativ investeringsfond påverkas av att tillstånd eller registrering saknas – det är inte ovanligt att fondens investeringsverksamhet blir stillastående och därtill kan fonden vara skyldig att stå för relevanta omkostnader associerade med det rättsliga förfarandet kring avsaknad av tillstånd eller nödvändiga registreringar.

Hur Lindahl kan bistå

I och med den nya lagen om straff för olovlig finansiell verksamhet, och de risker för personligt straffansvar som den medför, ökar incitamenten för regelefterlevnad och korrekta bedömningar. Många investeringsbolag befinner sig i gränslandet eller är inte medvetna om att de riskerar att klassificeras som en alternativ investeringsfond. Vi på Lindahl möter regelbundet klienter som söker vägledning i dessa frågor. Det kan röra sig om bolag som behöver hjälp med att bedöma huruvida deras verksamhet är tillståndspliktig, eller investerare som behöver hjälp med att granska strukturen, tillstånden och villkoren för den fond de avser att investera i.

Vad du behöver göra nu

Oavsett om du är fondbolag, förvaltare eller investerare finns det konkreta åtgärder att vidta:

• Analysera din verksamhet löpande. Bedöm kontinuerligt om din investeringsverksamhet kan anses utgöra tillståndspliktig verksamhet enligt LAIF. Det gäller särskilt för investerare som investerar kollektivt – gränsen till att utgöra en alternativ investeringsfond kan vara närmare än du tror.

• Kontrollera att rätta tillstånd eller registreringar finns på plats. Som fondbolag behöver du säkerställa att du innehar de tillstånd som verksamheten kräver, samt förstå hur en eventuell brist kan påverka befintliga fonder.

• Skärp din due diligence-process. Due diligence-processer ställer nu högre krav och förutsätter ökad kunskap om bedömningskriterierna för alternativa investeringsfonder. Som fondandelsägare eller investerare bör du aktivt kontrollera att det bolag eller den fond du investerar i har gjort en korrekt bedömning av sin verksamhet – och att fondförvaltaren innehar nödvändiga tillstånd eller registreringar och tillämpar lämpliga ansvarsregler.

• Agera om du ser en brist. Om du redan har investerat i ett bolag som skulle kunna klassas som en alternativ investeringsfond utan att inneha nödvändiga tillstånd eller registreringar, bör du lyfta frågan och säkerställa att företagsledningen vidtar rättelse eller har gjort en välgrundad bedömning.

Fondmarknadsutredningen – en framåtblick

Det pågår ett bredare lagstiftningsarbete på fondmarknadens område genom den så kallade Fondmarknadsutredningen. I ett delbetänkande (SOU 2025:117) föreslås en ny associationsrättslig form – fondandelsbolaget – som skulle kunna tydliggöra vad som faktiskt utgör ett fondbolag i lagens mening, vilket potentiellt kan underlätta vid framtida bedömningar. Ingen proposition har ännu lagts fram, men om förslaget genomförs planeras lagändringarna träda i kraft sommaren 2027. I fondmarknadsutredningens delbetänkande (SOU 2025:60) undersöks därtill möjligheten att införa en ny transparent fondstruktur för institutionella investerare, nya möjligheter att bedriva handel med andelar i värdepappersfonder (s.k. börshandlade fonder) och flexiblare regler för inlösen av andelar i värdepappersfonder. Vidare föreslås harmoniserade regler för långivande fonder avseende krav på riskhantering, diversifiering av utlåning samt förbud mot lån till vissa personer och företag. Utredningen föreslår även att fondbolag och vissa AIF-förvaltare ska kunna tillhandahålla ett bredare utbud av tjänster till tredje part. Lindahl följer lagstiftningsarbetet löpande.

Avslutande kommentar

En central fråga är hur de nya reglerna påverkar flexibiliteten och incitamenten att investera kollektivt – en investeringsform som är av central betydelse för startups och andra verksamheter i utvecklingsfas. Var går gränsen för när kollektiva investeringar övergår till att bli en tillståndspliktig alternativ investeringsfond? Hur ska bolagen hantera de övriga krav och kostnader som medföljer en eventuell tillståndsplikt? Det är en balansgång som kräver löpande juridisk analys – och många aktörer på marknaden behöver ställa om för att ta höjd för de hårdnande kraven.

Har du frågor om hur de nya reglerna påverkar din verksamhet? Kontakta gärna våra experter – vi hjälper dig att göra rätt bedömning.