Nya 3:12-regler från 2026 – så påverkas du som fåmansföretagare

Hur fungerar 3:12-reglerna?

Regelverket är omfattande och komplext, men består i huvudsak av följande delar:

Kvalificerade andelar

Andelar där delägaren eller någon närstående är verksam i betydande omfattning i företaget. Med verksam i betydande omfattning avses om personen har betydelse för bolagets vinstgenerering vilket ständigt utvecklas av domstolarna. Normalt sett är vanligt styrelsearbete inte tillräckligt men man ser alltid till omständigheterna i det enskilda fallet. Även andelar där närstående (make/maka, sambo, föräldrar, barn, syskon) är verksamma kan bli kvalificerade. Detta innebär att även passiva delägare kan anses inneha kvalificerade andelar om en närstående arbetar i bolaget.

Gränsbelopp m.m.

Utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas som kapitalinkomst (20%). Överskjutande del beskattas som tjänst (upp till ca 55%) upp till ett takbelopp (90 inkomstbasbelopp för utdelning och 100 inkomstbasbelopp för kapitalvinst). Utdelning och kapitalvinst över takbelopp beskattas med 30 %.

Sparat utdelningsutrymme

Outnyttjat gränsbelopp kan sparas till nästkommande år. Det sparade utdelningsutrymmet kan användas så länge andelarna är kvalificerade.

De viktigaste förändringarna från 1 januari 2026

3:12-reglerna har länge kritiserats för att vara invecklade och svårtillämpade, därför sker nu ändringar i regelverket. Första deklarationstillfället där de nya reglerna tillämpas infaller våren 2027.

1. Ny beräkningsmodell för gränsbeloppet

I stället för två alternativa beräkningsgrunder införs en ny gemensam modell för beräkning av gränsbeloppet. Tidigare huvudregeln och en förenklingsregeln ersätts av en gemensam beräkningsregel som består av två komponenter; (i) Ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för beskattningsåret 2026) som fördelas på andelarna i fåmansföretaget samt på den fysiska personens samtliga innehav i fåmansföretag samt (ii) ett lönebaserat utrymme som uppgår till 50 procent av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger ett löneavdrag om åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr för beskattningsåret 2026).

2. Slopat löneuttagskrav och kapitalandelskrav

Löneuttagskravet och kapitalandelskravet ("fyraprocentsspärren") slopas. Dock kvarstår taket om att lönebaserat utrymme maximalt kan motsvara 50 gånger den egna eller närståendes lön, vilket innebär att lön ändå måste tas av delägaren eller någon närstående.

3. Slopad ränta på sparat utdelningsutrymme

Räntan på det sparade utdelningsutrymmet slopas. Däremot införs en ny möjlighet att räkna upp omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgiften för aktierna) vid beräkning av kapitalvinst Till den del omkostnadsbeloppet överstiger 100 000 kronor får det räknas upp med en ränta motsvarande statslåneräntan ökad med nio procentenheter.

4. Sänkt karenstid

Karenstiden förkortas från fem till fyra år. Det innebär att bedömningen av om en andel är kvalificerad numera avser beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren, i stället för fem. Förändringen har betydelse bland annat för hur länge en andel förblir kvalificerad efter att delägaren upphört att vara verksam i betydande omfattning, samt för tillämpningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

5. Avskaffande av index- och kapitalunderlagsreglerna

De regler som tidigare tillät indexuppräkning av anskaffningsutgiften för äldre aktier (förvärvade före 1990 eller 1992) samt kapitalunderlagsreglerna avskaffas. De avskaffade bestämmelserna ska dock enligt övergångsbestämmelser fortsatt gälla för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029.

Vinnare och förlorare – vem påverkas hur?

Bestämmelserna om beskattning av fåmansföretag utgör ett av de mest komplexa och svåröverskådliga regelverken inom svensk skatterätt. Lagändringarna innehåller välkomna förenklingar, men alla företagare kommer inte jubla. För den som har högt sparat utdelningsutrymme kan slopad ränta innebära en reell försämring.

De ägare som äger samtliga andelar i ett fåmansbolag och tidigare endast tillämpat förenklingsregeln får dock högre gränsbelopp eftersom grundbeloppet uppgår till dryga 300 000 kr (fyra inkomstbasbelopp, 322 400 kr för beskattningsåret 2026) i stället för ca 200 000 kr med tidigare regler (2,75 inkomstbasbelopp).

Även om det nya regelverket innehåller förenklingar och förbättringar för vissa, innebär ändringarna på vissa punkter också försämringar och minskad förutsebarhet. För de verksamhetsdrivande bolag med flera ägare där man tidigare använt sig av löneunderlag ger de nya reglerna generellt ett lägre gränsbelopp då löneavdraget om åtta inkomstbasbelopp inte kompenseras av grundbeloppet. Vidare kommer det lågbeskattade utrymmet att variera för bolag med flera delägare med olika ägarandel varför det kan uppstå diskussioner kring vilka belopp som ska delas ut.

Checklista: vad behöver du med ett fåmansbolag göra?

För att förstå hur de nya reglerna påverkar just ditt ägande behöver du:

• Beräkna ditt gränsbelopp enligt den nya modellen och får du ett lägre gränsbelopp än enligt tidigare regler – fundera på om du kan optimera ditt ägande ytterligare?

• Analysera ditt sparade utdelningsutrymme – kan det vara värt att ta ut utdelning innan räntan försvinner?

• Se över bolagets lönestruktur – vad är det optimala löneuttaget för dig?

• Planera utdelningsstrategi för 2026 och framåt utifrån de nya förutsättningarna

• Planerar du att sluta vara verksam eller ta in utomstående ägande – lägg upp en plan för att optimera gränsbeloppet innan karenstiden upphör.

Har du frågor om hur de nya 3:12-reglerna påverkar din situation är du välkommen att kontakta någon av våra experter inom skatterätt.