När banken säger upp krediten – vad gör man då?

Vad innebär det i praktiken?

Att en kredit sägs upp innebär typiskt sett att banken begär omedelbar återbetalning eller fryser tillgången till kreditutrymmet, exempelvis genom att stoppa utnyttjandet av en checkkredit. Bakgrunden är ofta att bolaget inte längre uppfyller villkoren i sina finansieringsavtal, att den ekonomiska utvecklingen försämrats eller att banken av andra skäl omprövar sitt risktagande.

För bolaget innebär detta i praktiken att en central finansieringskälla försvinner över en natt. Likviditeten påverkas omedelbart och utrymmet att hantera löpande kostnader minskar snabbt. Situationen kan dessutom få spridningseffekter – leverantörer blir mer restriktiva, andra kreditgivare agerar och osäkerheten i organisationen ökar.

Omedelbara konsekvenser och prioriteringar

I det initiala skedet är det centralt att skapa en tydlig lägesbild. Kassaflödet behöver analyseras på kort sikt och prioriteringar göras avseende vilka betalningar som är affärskritiska. Samtidigt behöver bolaget snabbt ta ställning till möjliga handlingsalternativ.

Om det i detta skede finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet aktualiseras de särskilda reglerna i aktiebolagslagen. Styrelsen ska då utan dröjsmål upprätta en kontrollbalansräkning för att pröva om kapitalbrist föreligger. Om så är fallet, ska styrelsen snarast möjligt kalla till kontrollstämma. Om kapitalet inte återställs inom åtta månader från den första kontrollstämman inträder likvidationsplikt. Underlåtenhet att agera i enlighet med dessa regler kan leda till personligt betalningsansvar.

Ytterligare en viktig fråga som behöver bedömas fortlöpande är om bolaget är på obestånd.

Bedömningen av obestånd och varför är det avgörande

Om bolaget befinner sig på obestånd förändras förutsättningarna i grunden. Det påverkar inte bara vilka handlingsalternativ som står till buds, utan också vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. En central konsekvens är att styrelsens lojalitetsplikt i praktiken förskjuts från aktieägarna till borgenärskollektivet, vilket innebär en skyldighet att agera för att undvika skada för borgenärerna.

Dispositioner som vid genomförandet framstår som affärsmässigt motiverade kan, om de vidtas i ett obeståndsläge, senare komma att prövas utifrån ett borgenärsperspektiv i en konkurs. Exempelvis kan betalningar till vissa borgenärer, ställande av säkerhet eller överlåtelser av tillgångar angripas enligt återvinningsreglerna eller bedömas som otillåtna värdeöverföringar. I sådana situationer kan inte bara mottagaren bli återbäringsskyldig, utan även styrelseledamöter som medverkat till beslutet riskerar personligt ansvar, exempelvis i form av bristtäckningsansvar.

Dialog med banken – ofta första steget

I många fall är en fortsatt dialog med banken det första praktiska steget. Trots att krediten sagts upp finns det inte sällan ett gemensamt intresse av att undvika en snabb och värdeförstörande avveckling.

Möjliga åtgärder kan exempelvis vara att begära tillfälliga undantag från vissa villkor, omförhandla lånevillkor eller komma överens om en kortare övergångsperiod för att möjliggöra andra lösningar.

Förutsättningarna i dialogen påverkas i hög grad av bolagets underlag och trovärdighet. En genomarbetad och realistisk plan, även om den är preliminär, förbättrar typiskt sett möjligheterna avsevärt.

Alternativa åtgärder

Parallellt med en bankdialog behöver bolaget överväga andra alternativ. Det kan handla om att tillföra kapital från ägare, söka extern finansiering eller genomföra tillgångsförsäljningar för att stärka likviditeten.

Samtidigt krävs ofta omedelbara åtgärder för att få kontroll över kassaflödet på kort sikt. Det kan exempelvis bestå i att införa en central betalningskontroll, där utbetalningar endast sker efter särskilt godkännande, samt att säkerställa prioriterad hantering av löner, skatter och avgifter. En genomgång av abonnemang och andra löpande avtal kan också vara motiverad för att identifiera möjliga kostnadsreduktioner.

Utöver dessa operativa åtgärder kan mer strukturella initiativ bli aktuella, såsom sale-leaseback-transaktioner, där tillgångar avyttras för att frigöra kapital samtidigt som de fortsatt nyttjas i verksamheten.

I vissa situationer kan även mer ingripande åtgärder behöva övervägas, såsom företagsrekonstruktion eller, i sista hand, konkurs.

Valet av åtgärd är i hög grad beroende av bolagets förutsättningar, skuldsituation och framtidsutsikter. Det finns sällan en standardlösning, men ofta flera tänkbara möjliga handlingsalternativ.

Tid är den avgörande faktorn

En uppsagd kredit markerar ofta ett tydligt skifte i bolagets situation, men utgör sällan den första indikationen på underliggande problem. I många fall har den negativa utvecklingen pågått under en längre tid.

Avgörande är därför att ta ansvar för denna utveckling i ett tidigt skede. Handlingsutrymmet kan förändras snabbt och alternativ som är tillgängliga ena veckan kan vara stängda nästa. Ju tidigare situationen hanteras, desto större är möjligheterna att påverka utfallet.

När det ekonomiska läget försämras kan gränsen till obestånd passeras utan att det är uppenbart vid en enskild tidpunkt.

I takt med en försämrad likviditet sätts även styrelsens agerande under ökad lupp, inte minst i fråga om hur snabbt man agerat, vilka överväganden som gjorts och hur besluten dokumenterats.

Vad innebär detta för dig?

Att en kredit sägs upp är en kritisk händelse, men det innebär inte nödvändigtvis att alla handlingsalternativ är uttömda. För bolag, ägare och styrelse gäller det att snabbt skapa sig en överblick över situationen, identifiera möjliga vägar framåt och agera med både tempo och eftertanke.

I många fall kan rätt åtgärder i ett tidigt skede vara avgörande för att bevara värden och undvika mer ingripande förfaranden längre fram.

Har ni frågor om hur man bör agera när finansieringen förändras eller behov av rådgivning i en ekonomiskt utmanande situation? Kontakta någon av våra experter inom obeståndsrätt och finansiell omstrukturering.

Författarna

Magnus Löfving är en av advokatfirmans tio konkursförvaltare och företagsrekonstruktörer med lång erfarenhet av omstruktureringsfrågor och rådgivning i obeståndsnära situationer.

Disa Johnsson är biträdande jurist med expertis inom obeståndsrätt och ingår i Lindahls kompetensgrupp för insolvens och rekonstruktion.