Hur förändrar AI relationen mellan klient och advokatbyrå?

Thomson Reuters rapport 2026 AI in Professional Services visar på ett tydligt informationsglapp mellan klienter och deras externa juridiska rådgivare. 67 procent av bolagsjuristerna i undersökningen uppger att de inte vet om AI har använts i det arbete som deras advokatbyråer levererat, samtidigt som 54 procent anser att deras externa rådgivare bör använda AI. Dessutom anser 73 procent av bolagsjuristerna att det är rådgivaren som bör ta initiativ till samtalet om AI.

Enligt Axel Hedberg, CIO på Lindahl, har advokatbranschen generellt legat långt framme i att utforska och börja använda AI. Men utvecklingen går snabbt även hos klienterna.

– Klientföretagen har kommit i kapp och i vissa delar gått om advokatbyråerna. Det skapar en förväntan på att vi pratar om hur ett så kraftfullt verktyg påverkar de tjänster vi levererar. Byråer som vågar leda, är öppna med hur de arbetar och bjuder in klienterna i utvecklingen kommer att bygga starkare relationer än de som väntar på att klienten ska fråga. Den som väntar hamnar per definition i baksätet, säger han.

Nya typer av juridiska uppdrag blir möjliga

AI kan inte bara effektivisera befintliga arbetsmoment. Tekniken kan också sänka tröskeln för juridiska insatser som tidigare varit svåra att genomföra, antingen för att de krävt stora interna resurser hos klienten eller för att kostnaden för extern rådgivning varit svår att motivera.

Det har Olle Swärd Brattström, biträdande jurist på Lindahl, redan sett i flera klientprojekt. Det handlar framför allt om uppdrag som innefattar stora mängder material.

Ett exempel är compliancekontroll av intern styrdokumentation, såsom policyer, instruktioner, arbetsordningar och delegeringar. I större organisationer och koncerner är ansvaret för att hålla dokumentationen uppdaterad ofta fördelat mellan olika nivåer och funktioner. Det kan leda till att dokumentationen utvecklas i olika riktningar och att organisationen saknar en samlad bild av hur väl den överensstämmer med gällande regelverk.

Med hjälp av AI och andra digitala verktyg kan större dokumentmängder hanteras mer effektivt, vilket skapar förutsättningar för löpande översyn och en mer enhetlig styrdokumentation.

Ett annat exempel är analys av stora avtalsbestånd. Genom att kartlägga vilka villkor som förekommer i organisationens avtal, och hur vanliga de är, går det att skapa en överblick som tidigare varit mycket resurskrävande att ta fram.

– Den juridiska statistiken kan hjälpa till att identifiera både förbättringspotential och större risker. Ett oförmånligt villkor som accepteras som en begränsad eftergift i en enskild förhandling kan exempelvis följa med när avtalet senare används som förlaga. Till slut kan samma villkor finnas i en stor del av avtalsbeståndet och innebära en betydande kumulerad juridisk risk, förklarar Olle Swärd Brattström.

Från reaktiv till mer proaktiv rådgivning

Det intressanta ligger därför inte enbart i tidsbesparingen. När större mängder juridiskt material går att bearbeta på ett annat sätt kan även själva rådgivningen förändras.

– Det handlar inte bara om att göra saker snabbare, utan också om att arbeta mer övergripande och strategiskt kring hur organisationens juridik ser ut och vad som kan eller bör göras för att stärka den ytterligare, säger Olle Swärd Brattström.

När juridiken kan hanteras mer löpande och proaktivt, snarare än punktvis när ett konkret problem redan har uppstått, kan klienten få bättre överblick över exempelvis risker och regelefterlevnad och ett bättre underlag för förhandlingar, beslut och andra strategiska överväganden.

Det påverkar också relationen mellan klient och rådgivare. I de projekt Olle har arbetat med har Lindahl framför allt tagit initiativ till att undersöka hur AI kan användas för uppgifter som byrån tidigare inte hanterat på samma sätt. Arbetssättet har sedan utvecklats under projektets gång.

– Snarare än att enbart utföra avgränsade uppdrag kan vi i större utsträckning, tillsammans med klienten, utforska vad vi kan göra gemensamt för att stärka organisationens juridiska position. För klienten kan det innebära att de juridiska aspekterna av verksamheten blir mer välorganiserade, mindre tungrodda och överlag juridiskt säkrare, säger han.

När tiden minskar – vad är då värdet?

Utvecklingen aktualiserar samtidigt en större fråga för advokatbranschen: vad händer med värdet av juridisk rådgivning när vissa arbetsmoment utförs snabbare?

Thomson Reuters rapport bekräftar att AI innebär en utmaning för traditionellt timbaserade affärsmodeller när arbete som tidigare tog timmar i vissa fall kan göras på minuter. Rapporten pekar samtidigt på behovet av att flytta diskussionen från enbart effektivisering till vilket värde AI och rådgivaren tillsammans faktiskt skapar för klienten.

Axel Hedberg ser detta som en av de mest centrala förflyttningarna som branschen står inför.

– Vi är på väg in i ett nytt normalläge, men affärsmodellen har inte riktigt hunnit med. Tekniken gör arbetet snabbare, medan prissättningen i många fall fortfarande utgår från hur lång tid det tidigare tog. Gör man inte omställningen riskerar varje effektivitetsvinst att bli en förlustaffär för rådgivaren i stället för ett värde man delar med klienten.

Han tror att utvecklingen kan leda till fler prismodeller anpassade efter typen av uppdrag, snarare än att en modell används för allt juridiskt arbete.

Erfarenheterna från Olles Swärd Brattströms klientprojekt visar samtidigt hur frågan redan kan uppstå i praktiken. När nya metoder och verktyg testas kan byrån initialt behöva lägga mer tid än vad det färdiga arbetssättet senare kräver.

– Att det tar mer tid för oss att hitta rätt metod eller bygga verktygen ska inte belasta klienten. Det får från vår sida ses som en investering i kompetensutveckling och en förstärkt klientrelation. Efter projektet har vi samtidigt utvecklat metoder som gör att vi kan bistå klienten på sätt som tidigare inte varit möjliga, åtminstone inte med samma effektivitet och kostnadsbild, säger Olle.

Vad blir det centrala i rådgivningen?

För Axel Hedberg handlar det bland annat om att bättre ta tillvara den kunskap som byggs upp i organisationen – erfarenheter, förhandlingsutfall och klientspecifika lärdomar – och omsätta den i strukturerade arbetssätt.

– Värdet framöver kommer att vila på två saker som måste gå hand i hand: den kvalificerade strategiska juridiska rådgivningen, det vill säga bedömningen, relationen och känslan för risk, samt förmågan att faktiskt utnyttja tekniken i leveransen. Utöver själva juridiken blir också affärsförståelse och projektledning allt viktigare i vad klienten upplever som värde, säger Axel.

Samma utveckling kan påverka hur juridiskt arbete organiseras över landsgränser. Olle Swärd Brattström ser exempel på att svenska advokatbyråers användning av AI kan göra det möjligt att ta ett större ansvar i internationella projekt. En svensk rådgivare kan exempelvis ta fram grunden för juridisk dokumentation som därefter kvalitetssäkras och kompletteras av lokala rådgivare utifrån respektive lands krav.

Ytterligare ett exempel på hur tekniken kan påverka inte bara hur snabbt ett juridiskt arbete utförs, utan också hur arbetet fördelas och organiseras.

En mer löpande dialog om juridik, teknik och värde

Framåt tror både Axel Hedberg och Olle Swärd Brattström att relationen mellan klient och advokatbyrå kommer att präglas av en mer löpande dialog om hur arbetet bäst ska delas upp: vad klienten gör själv, vad som läggs på rådgivaren, vad tekniken kan hantera och var specialistkompetensen är avgörande.

För advokatbyråerna innebär det att AI inte enbart är en intern fråga om verktyg och effektivitet. Det blir också en fråga om hur rådgivningen utvecklas tillsammans med klienterna.

– I grunden rör sig branschen mot en relation där teknik, öppenhet och en tydligare dialog om värde blir lika viktiga som den juridiska expertisen – inte som en ersättning för den, utan som ett komplement, avslutar Axel Hedberg.