AI och juridiken

Gäller AI Act svenska bolag?

Ja, AI Act är en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Den kan träffa svenska bolag som utvecklar, tillhandahåller, importerar, distribuerar eller använder AI-system, beroende på vilken roll bolaget har enligt förordningen. Den gäller bland annat leverantörer som släpper ut AI-system eller GPAI-modeller på EU-marknaden, användare/deployers som är etablerade eller finns i EU samt importörer och distributörer av AI-system. Förordningen kategoriserar AI-system utifrån risknivå, från minimal risk till oacceptabel risk. AI-system med oacceptabel risk, såsom manipulerande AI och social scoring, är förbjudna. System inom sjukvård eller rekrytering klassas som högrisk och måste uppfylla strikta krav på riskhantering, datakvalitet och transparens. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024 och reglerna börjar gälla successivt: förbudet mot oacceptabla AI-system gäller från den 2 februari 2025, regler om AI för allmänna ändamål (GPAI-modeller) från den 2 augusti 2025, och ytterligare en stor del av reglerna från den 2 augusti 2026. EU-kommissionen har en sida där du kan du hålla koll på vilka delar av förordningen som börjar gälla vid vilken tidpunkt: Timeline for the implementation of the EU AI Act.

Hur följer du AI Act juridiskt korrekt?

Att följa AI Act kräver att du kartlägger och klassificerar dina AI-system utifrån förordningens riskkategorier. Praktiska steg inkluderar att identifiera vilka AI-system som används eller utvecklas, implementera åtgärder för transparens och information, säkerställa korrekt datakvalitet samt utbilda personalen för att öka medvetenheten om AI-relaterade frågor. På Lindahl vägleder vi dig på AI-resan – från tidig kartläggning till implementering av nödvändiga åtgärder för att säkerställa regelefterlevnad.

AI och upphovsrätt – vad gäller?

Frågan om vem som äger rätten till musik, konst, design eller text som skapas av AI befinner sig i gränslandet mellan juridik och kreativitet, där lagar och regler inte alltid hunnit ikapp tekniken. Ytterligare juridiska frågeställningar uppstår kring om det är tillåtet att träna AI-modeller på upphovsrättsskyddat material. Lindahls experter inom immaterialrätt vägleder kreatörer, teknikbolag och företag på AI-resan och hjälper dig att navigera rätt och säkra dina immateriella rättigheter.

Vad är deepfakes och vad finns det för juridiskt skydd?

Deepfake är ett sammansatt ord av "deep learning" (djupinlärning) och "fake" (förfalskning). "Deep" syftar på den AI-teknik som används för att skapa innehållet, medan "fake" syftar på det fabricerade resultatet – en syntetisk bild, video eller ljudfil som är svår att skilja från äkta material. Risken med deepfakes är bland annat desinformationskampanjer, därför är deepfakes till viss del juridiskt reglerat, inklusive genom AI Acts så kallade transparenskrav. Viktigt är att AI Acts definition av deepfakes är bredare än dess betydelse i vanligt språkbruk. På Lindahl hjälper vi dig att förstå hur den svenska lagstiftningen, Europakonventionen och GDPR påverkar deepfakes.

GDPR och AI – vad finns det för risker?

AI-system som behandlar personuppgifter, för exempelvis rekrytering, kundanalys eller automatiserade beslut, ställer höga krav på transparens, rättslig grund och dataminimering, enligt GDPR. En av de mest centrala utmaningarna när sådana system använder AI, är AI bias, dvs att partiskhet förstärks genom tidigare data. Det kan leda till diskriminerande beslut. Lindahl genomför GDPR-granskningar av AI-system, tar fram policydokument och gör riskbedömningar för att säkerställa att din AI-användning sker inom lagens ramar.

Hur förhåller sig AI Act till GDPR?

AI Act är en komplementär lagstiftning, som inte är tänkt att exklusivt reglera AI, utan andra regelverk som löper parallellt. AI Act reglerar AI-systemet i sig, dess utveckling och användning, medan GDPR reglerar behandlingen av personuppgifter som systemet använder. För AI som behandlar personuppgifter, exempelvis vid rekrytering eller kundanalys, gäller båda regelverken samtidigt. Risker inkluderar AI bias, otillåten profilering och bristande transparens gentemot registrerade. Lindahl genomför granskningar, tar fram policydokument och gör riskbedömningar för att säkerställa att din AI-användning följer båda regelverken.

Hur arbetar du proaktivt och framtidssäkert med AI?

Se till att så tidigt som möjligt etablera ett grundläggande etiskt hållbart förhållningssätt till AI inom din organisation. I sin enklaste form kan det utgå från en etisk AI-kompass med fyra huvudområden: transparens (t.ex. i förhållande till kunder avseende AI-användning), säkerhet och ansvar (compliance med tillämpliga riktlinjer och lagstiftning), hållbarhet (t.ex. säkerställa etiska leverantörer av AI-tjänster) samt medvetenhet (internt arbetssätt och förhållningssätt till AI i organisationen). Principerna bör anpassas till din organisations behov och hållas levande i takt med att tekniken och regleringen utvecklas.

Vad är en AI-policy?

En AI-policy är ett styrdokument som reglerar hur en organisation får använda AI, internt av medarbetare och externt i produkter och tjänster. En välutformad policy täcker vilka AI-verktyg som är godkända, hur personuppgifter och konfidentiell information ska hanteras, krav på transparens och märkning av AI-genererat material samt ansvarsfördelning vid fel eller skada. Lindahl hjälper verksamheter att ta fram AI-policys som är juridiskt förankrade, etiskt hållbara och anpassade till organisationens specifika behov och risknivå.

Vad ska du tänka på vid försäljning och förvärv av AI-bolag?

AI Act har gjort AI till ett nytt granskningsområde, vilket innebär att bolag där AI är kärnan i verksamheten måste granskas noggrant. Viktiga aspekter är hur AI-systemen klassificeras enligt förordningen, vilka immateriella rättigheter som finns och hur de skyddas, samt hur AI-verktyg och processer säkras efter förvärvet. Lindahl har erfarenhet av att hjälpa både köpare och säljare i transaktioner där AI är en central fråga.