Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har EU vidtagit en rad restriktiva åtgärder – sanktioner – mot Ryssland och Belarus i syfte att minska förmågan att finansiera kriget samt att påföra konsekvenser för personer som är ansvariga för invasionen.
EU:s sanktioner har även fått konsekvenser inom upphandlingens område, bland annat genom en ny förordning (Rådets förordning (EU) 2022/576 av den 8 april 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina).
Enligt förordningen är det förbjudet att tilldela och fortsätta fullgörandet av offentliga kontrakt över tröskelvärdena med (i) ryska medborgare eller fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i Ryssland, (ii) juridiska personer, enheter eller organ som till mer än 50 procent direkt eller indirekt ägs av en enhet i punkt (i), eller (iii) fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som agerar för, eller på uppdrag av, en enhet i punkterna (i) och (ii). Förbudet inbegriper även ryska leverantörer, underleverantörer eller enheter som används i upphandlingen om de står för mer än 10 % procent av kontraktets värde.
Från den 9 april 2022 förbjuds tilldelning av offentliga kontrakt och från den 11 oktober 2022 förbjuds även fullgörande av kontrakt över tröskelvärdena.
Förordningen är straffsanktionerad med böter eller fängelse, se lag (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Det finns därför starka skäl att undvika överträdelse av bestämmelsen. Det ska dock framhållas att detta ännu inte har prövats i svensk rätt varför det i nuläget inte går att uttala sig om hur en domstol skulle bedöma en sådan situation.
Vad gäller för ramavtal?
Av förordningen framgår inte uttryckligen hur ramavtal ska hanteras för att inte riskera bryta mot EU:s sanktioner. Enligt Upphandlingsmyndighetens bedömning utgör inte ett ramavtal ett kontrakt enligt förordningens definition, varför det troligtvis inte är otillåtet att ingå ramavtal med aktör som omfattas av sanktionerna. Det är dock troligtvis inte tillåtet att i ett senare skede göra avrop från sådant ramavtal. Med hänsyn till att det inte finns någon mening att upphandla ramavtal varifrån avrop inte får ske kan det finnas anledning att även se över – och eventuellt göra om – upphandlingar av sådana ramavtal som träffas av sanktionerna.
Vad gäller för upphandlingar under tröskelvärdet?
Som framgått av ovan omfattas inte upphandlingar under tröskelvärdet av förordningen. Enligt vår bedömning finns det dock ingenting som hindrar att även dessa upphandlingar anpassas efter förordningens bestämmelser, för det fall den upphandlande myndigheten så önskar.
Vad gäller för pågående avtal?
Som tidigare nämnts har förbud mot tilldelning av kontrakt som omfattas av förordningen redan trätt i kraft. För att säkerställa att en avtalsrelation inte omfattas av förbudet finns det redan nu anledning att inventera samtliga avtal med leverantörer. Eftersom förbuden enligt förordningen sannolikt aktualiseras oavsett var i leverantörskedjan en aktör som träffas av sanktionerna befinner sig bör även aktörer längre bak i leverantörskedjan undersökas (det finns ingen begränsning att aktören ska stå i direkt avtalsförhållande till den upphandlande myndigheten). En upphandlande myndighet kan därför behöva föra en dialog med sin avtalspart om vilka aktörer som anlitats eller planeras att anlitas längre fram i projektet.
För det fall en upphandlande myndighet har ingått avtal med aktör som omfattas av sanktionerna finns det starka skäl att frånträda avtalet. Att en avtalspart omfattas av förordningen medför dock inte per automatik att det föreligger hävningsgrund, varför en uppsägning av sådant avtal kan utgöra avtalsbrott. Det kan därför vara av stor vikt att undersöka förekomsten av andra avtalsvillkor i det enskilda fallet, exempelvis rätt till hävning, uppsägning eller villkor som möjliggör att byta ut en viss underleverantör, för att säkerställa att förordningen efterlevs.
Vad gäller för framtida upphandlingar?
På grund av det fortsatt osäkra världsläget finns det anledning att tro att EU:s restriktiva åtgärder kommer kvarstå under en längre tid. Enligt vår bedömning finns det därför stor anledning att anpassa framtida upphandlingar efter EU:s förordningar på området. Detta kan exempelvis ske genom upprättande av lämpliga avtalsvillkor samt regleringar i förfrågningsunderlag. Särskilda överväganden och anpassningar kommer med största sannolikhet behöva göras i varje enskild upphandling.
Vill du veta mer om hur just din upphandling påverkas?
Ovanstående förordning är bara en av många regleringar inom EU-rättens område som tillkommit efter kriget i Ukraina. Sedan tidigare råder även importförbud av vissa varor från Ryssland och Belarus, däribland vissa järn- och stålprodukter samt förbud mot att utföra betalningar, både direkt och indirekt, till ryska och belarusiska aktörer som omfattas av sanktionerna. Även dessa regleringar kan få påverkan på offentliga upphandlingar.
Med hänsyn till att EU:s förordningar uppdateras fortlöpande är det av stor vikt att hålla sig informerad om rådande regleringar. Advokatfirman Lindahl följer händelseutvecklingen noga och kan vara behjälplig med översyn av såväl befintliga som framtida avtal inom upphandlingsrättens område. Vill du veta mer om hur just din upphandling omfattas av EU:s sanktioner är du varmt välkommen att kontakta någon av oss eller din vanliga Lindahl-kontakt.
