Upphovsrätt mot AI i EU-domstolen

Av Johan Åberg

Det var givetvis bara en tidsfråga innan AI, artificiell intelligens, skulle hamna i en formell tvist med upphovsrätten och behöva prövas av EU-domstolen. Det är visserligen inte första gången som ny teknik gäckar upphovsrättens syfte och principer; tidigare har det exempelvis varit satellitdekodrar (C-403/08), hyperlänkar (C-466/12, m.fl.) och fildelningsplattform (C-610/15). Men denna gång är det en mer revolutionerande teknik som förmodligen kommer att förändra vår syn på intellektuellt skapande och dess värde.

En av konfliktytorna uppstår genom att AI, för att uppnå sin funktionalitet och fulla potential, måste träna på ”MI”, mänsklig intelligens, dvs AI-tjänsten måste läsa in och koda texter, bilder och musik som har skapats av människor. Dessa texter, bilder och musik skyddas som utgångspunkt av upphovsrätt. Den juridiskt intressanta - och ekonomiskt betydande - frågan är därmed om AI-tjänsterna, som i sin upplärning kopierar texter, bilder och musik utan tillstånd, gör intrång i den upphovsrättsliga ensamrätten eller i de närstående rättigheterna. Denna fråga har nu för första gången hänskjutits till EU-domstolen (C-250/25).

Det är tingsrätten i Budapest som i april 2025 har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande i ett mål mellan Like Company Kft, ett ungerskt nyhetsbolag, och Google Irland, som tillhandahåller chatboten Gemini. Det ungerska nyhetsbolaget menar att Gemini utan tillstånd har återgett en av deras nyhetsartiklar vilket upptäcktes när en användare bad Gemini att sammanfatta den aktuella nyhetsartikeln. Gemini genererade ett detaljerat svar som, enligt Like Company, återgav delar av originalartikeln vilket i så fall utgör en otillåten kopiering och överföring till allmänheten som ger rätt till ersättning.

De rättigheter som EU-domstolen kommer att pröva i målet är således de som tidningsföretag (i lagen benämnda ”framställare av presspublikationer”) erhöll 2019 genom Artikel 15 i direktivet om den digitala inre marknaden, som i Sverige genomfördes den 1 januari 2023 i 48 b-d §§ upphovsrättslagen. Denna närstående rättighet ger tidningsföretag möjlighet att kontrollera online-användningen av deras publikationer, vilket innebär att de, med viss begränsning, kan kräva ersättning för användningen av deras material online.

Som ombud i ett par av de svenska upphovsrättsliga förhandsavgöranden från EU-domstolen (”Svensson” C-466/12 och ”Stim och SAMI” C-753/18) konstaterar jag att Googles argumentation aktualiserar några av de principfrågor som EU-domstolen redan har tagit ställning till. Google menar nämligen att samma användare kunde få tillgång till den aktuella artikeln direkt, vilket innebär att ingen ”ny allmänhet” nås men även att Geminis svar endast utgör enstaka ord och mycket korta utdrag från originalartikeln. Google menar dessutom att all användning faller inom ramen för lagliga undantag för tillfällig reproduktion och text- och datautvinning, samt att Artikel 15 bygger på en avvägning där syftet att kompensera tidningsföretag för deras investeringar inte väger lika tungt som att skydda användarnas yttrandefrihet och informationsfrihet.

Hur domstolen kommer att bedöma Googles bestridande i ljuset av befintlig lagstiftning kommer ha en kommersiell betydelse för rättighetshavare och AI-tjänsteleverantörer, antingen i form av krav på licens och ersättning, eller att rättighetshavare får finna sig att AI-tjänsterna faller utanför upphovsrättens regelverk. Mot bakgrund av att det 12–18 månader från det att begäran om förhandsavgörande inkommit till EU-domstolen till dess att dom meddelas, är det troligt att en dom i C-250/25 kommer meddelas under hösten 2026. Oavsett utgång är det sannolikt att den part som drar det kortaste strået kommer att vilja se en ändrad lagstiftning.

Se sammanfattning av den ungerska domstolens begäran om förhandsavgörande.

Svenska rättighetshavares inställning i frågan om AI-tjänsternas nyttjande av upphovsrättsligt skyddat material i träningssyfte är enhetlig och konsekvent, nämligen att det kräver en licens, se exempelvis:

I sammanhanget kan det noteras att Myndigheten för digital förvaltning, Digg, berör problematiken i sina riktlinjer för generativ AI inom offentlig förvaltning men konstaterar att ”Exakt hur träningen av AI ska betraktas rättsligt är inte klarlagt.”

I avsaknad av tydliga spelregler har marknadens parter hittills agerat något olika. I februari 2025 ingick exempelvis Schibsted avtal med OpenAI, något som även brittiska Financial Times gjorde året dessförinnan innebärandes att OpenAI kan ”träna” på Financial Times artiklar. Flera amerikanska mediehus har dock agerat annorlunda och stämt OpenAI och Microsoft för brott mot upphovsrätten, däribland New York Times. Även andra rättighetshavargrupper har valt att låta domstol pröva AI-tjänsternas nyttjande av upphovsrättsliga verk, exempelvis har GEMA (tyska motsvarigheten till Stim) stämt både SunoAI och OpenAI i domstol i München.

Sammanfattningsvis konstateras att mot bakgrund av upphovsrättens enorma betydelse, ekonomiskt och kulturellt, i ljuset av AI-tjänsternas snabba utveckling och användning, kommer de närmsta årens domstolsavgöranden, förhandlingar och avtal vara avgörande för förutsättningarna för framtida intellektuellt skapande, oavsett om skaparen förkortas AI eller MI.