Samarbetsavtal inom forskning kan omfattas av UDI-lagen – detta behöver du veta

Den 1 december 2023 trädde lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (UDI-lagen) i kraft. Syftet med lagen är att förhindra att utländska aktörer får inflytande över verksamheter som kan påverka Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Akademisk forskning och samarbeten mellan företag och forskningsinstitutioner kan omfattas av lagen, under förutsättning att verksamheten bedrivs i Sverige och avser sådan forskning som omfattas av lagens tillämpningsområde. Även samarbeten mellan svenska parter utan utländsk inblandning, kan träffas av anmälningsplikt enligt UDI-lagen.

Samarbetsavtal kan utgöra ett enkelt bolag

Enligt UDI-lagen ska investeringar i skyddsvärda verksamheter anmälas till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och få klartecken innan de kan genomföras. När två eller flera parter ingår ett samarbetsavtal, kan detta räknas som ett så kallat enkelt bolag. Enkla bolag träffas också av UDI-lagen. Varje part i samarbetet blir då bolagsman och, om det enkla bolaget bedriver skyddsvärd verksamhet enligt UDI-lagen, kan samarbetet medföra anmälningsplikt till ISP. Detta är särskilt relevant för forskningsinstitutioner och lärosäten, men även för kommersiella aktörer, eftersom många samarbeten mellan universitet och företag, eller mellan svenska och utländska forskningsinstitutioner, kan utgöra just enkla bolag i lagens mening.

Vilken forskning räknas som skyddsvärd verksamhet?

UDI-lagen omfattar forskning inom flera områden som bedöms vara strategiskt viktiga för Sverige. Dessa inkluderar bland annat:

Bioteknisk forskning och utveckling inklusive bland annat DNA/RNA, proteiner eller andra stora molekyler, cell- eller vävnadsodling/teknologi, processbioteknik, gen- eller RNAvektorer, bioinformatik och nanobioteknologi.
Forskning om krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden.
Forskning inom framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi, som exempelvis AI, batterikemi etc.
Forskningsverksamhet inom kärnteknik.

Alla typer av investeringar omfattas

Lagen omfattar olika former av investeringar och samarbeten, inklusive sådana som inte bygger på kapitaltillskott. Även tillhandahållande av resurser, tjänster, tekniköverföring eller forskningsbidrag kan räknas som investeringar enligt lagen under förutsättning att investeraren får inflytande över verksamheten. Det är alltså som huvudregel parterna till samarbetsavtalet, dvs. bolagsmännen till det enkla bolaget, som anses vara investerare i lagens mening.

Vad behöver företag och lärosäten tänka på?

För aktörer som bedriver forskningsverksamhet är det viktigt att:

Identifiera om den aktuella forskningen omfattas av UDI-lagens definition av skyddsvärd verksamhet.
Vara medveten om att samarbetsavtal kan innebära att ett enkelt bolag uppstår, vilket kan medföra anmälningsplikt.
Förstå att även investeringar som inte utgör kapitaltillskott och som sker utan vinstsyfte kan omfattas av lagen, om de ger någon part i samarbetsavtalet inflytande över forskningen eller verksamheten.
Säkerställa att eventuella samarbetspartners eller finansiärer är medvetna om UDI-lagens krav och anmälningsplikt.

Vad händer om ett samarbete eller en investering omfattas av UDI-lagen?

Om ett samarbete utgör ett enkelt bolag som bedriver skyddsvärd verksamhet i Sverige, måste detta anmälas till myndigheten innan samarbetet påbörjas och det enkla bolaget bildas. Denna anmälningsplikt gäller även om samarbetet enbart inkluderar svenska parter. Myndigheten har rätt att granska och i vissa fall förbjuda investeringar eller samarbeten som anses kunna hota Sveriges säkerhet eller allmänna ordning.

Genom att ha en god förståelse för UDI-lagen och dess konsekvenser kan forskningsaktörer och företag säkerställa att deras samarbeten sker i enlighet med gällande regelverk, samtidigt som den akademiska öppenheten och Sveriges strategiska intressen skyddas.