Oklarheter och motstridigheter i entreprenadkontrakt

När avtalet är otydligt – så tolkas oklara bestämmelser

När parterna har olika uppfattning om innebörden av en bestämmelse i kontraktshandlingarna använder domstolarna flera tolkningsprinciper: gemensam partsavsikt, omständigheter vid sidan av avtalstexten, ordalydelsen, avtalets systematik, bakgrundsrätten, oklarhetsregeln och ytterst ska en övergripande rimlighetsbedömning göras. Det finns ett flertal avgörande från såväl Högsta domstolen som hovrätterna på temat, vilka kan vara intressanta att titta på för att få en inblick i hur tolkningen kan ta sig uttryck i domstolarnas domskäl. Nedan följer ett par exempel.

Gotlandsdomen (NJA 2015 s. 3) är ett exempel på när Högsta domstolen tolkat en bestämmelse i standardavtalet AB 04. Beställare och entreprenör hade tecknat avtal om muddringsarbete i Slite hamn på Gotland och för entreprenaden var AB 04 tillämpligt. Under entreprenaden stötte entreprenören på hårt kalkberg som mudderverket inte kunde hantera, vilket medförde att entreprenören behövde vidta sprängningsarbete. För sprängningsarbetet krävde entreprenören tillkommande ersättning. Målet gällde tolkning av begreppet fackmässig bedömning i AB 04 kap. 1 § 8 och vilka förhållanden som åligger en entreprenör att kalkylera med när det saknas uppgifter i förfrågningsunderlaget. Högsta domstolen slog fast att vid kalkylering ska beaktas alla troliga förhållanden, vilket enligt Högsta domstolen innebär att förhållanden, som endast finns en indikation på, inte ska beaktas. Inte heller ska förhållanden där sannolikheten är lika stor för, som emot, förhållandet, beaktas. I skälen för denna slutsats hänförde sig Högsta domstolen bl.a. till Byggandets Kontraktskommittés uttalande att syftet med regleringen var att bidra till ett rationellt och kostnadseffektivt genomförande av byggprojekt och att ett alltför magert förfrågningsunderlag medför större utrymme för spekulation, som kan bidra till prisdrivande anbud. Därför ska anbudsgivaren inte behöva kalkylera med ett förhållande, när sannolikheten är ungefär densamma för förhållandets existens som för dess icke-existens, utan det är först när det är troligt att förhållandet föreligger som anbudsgivaren ska beakta det aktuella förhållandet. När det gäller ordet ”fackmässig” konstaterade Högsta domstolen att ordet ”fackmässig” användes med olika innebörd på olika ställen i standardavtalet och inte kunde ges en enhetlig innebörd att beakta vid tolkningen.

En hovrätts dom från samma år (Göta hovrätts dom av den 22 december 2015 i mål nr T 255-15) gällde bl.a. tolkning av en bestämmelse i parternas avtal som angav att ”schaktmassor” inte fick placeras närmare än tre meter från schaktkrönet. Entreprenaden i fråga var en utförandeentreprenad avseende överföringsledningar och för entreprenaden gällde AB 04. Under entreprenaden hade ett ras i schakten uppstått, varvid parterna hade olika uppfattning om vilken part som bar ansvar för raset. Beställaren hänvisade härvid till bl.a. att entreprenören hade placerat massor mindre än tre meter från schaktkrönet. Det fanns uppgifter om att massorna bestod av matjord och vegetation och en fråga som hovrätten tog ställning till var om begreppet ”schaktmassor” i sammanhanget omfattade vegetation och matjord. Hovrätten angav i sina domskäl att begreppet ”schaktmassor” som sådant inte gav klarhet i frågan om begreppet innefattade matjord och vegetation. Istället menade hovrätten att ledning fick hämtas från systematiken i avtalet och övriga villkor, varvid konstaterades att matjord, enligt kod BFE.21 i mängdförteckningen, ska schaktas för sig och läggas upp så att den inte blandas med övriga schaktmassor. Denna formulering menade hovrätten talar starkt för att matjord utgör en schaktmassa och hovrätten bedömde att en sådan tolkning inte motsägs av avtalsinnehållet i övrigt eller är orimlig.

Praktiska råd: Formulera era avtal så tydligt som möjligt och definiera begrepp som ni vill ge en särskild betydelse samt använd begreppen så enhetligt om möjligt. Dokumentera alla diskussioner och överenskommelser under förhandlingsfasen samt under entreprenaden. När det finns en konstaterad oklarhet i ett avtalsvillkor – titta på bl.a. om det finns några omständigheter, såsom partsbruk, som talar för eller emot en viss tolkning, om det med hjälp av gängse språkbruk går att fastställa en viss innebörd, hur ett begrepp används i andra avtalsvillkor och överväg vilken tolkning som ger det mest rimliga resultatet (och därigenom en jämn riskfördelning mellan parterna).

Rangordning vid motstridiga kontraktshandlingar

Enligt AB 04/ABT 06 kompletterar kontraktshandlingarna varandra, vilket innebär att entreprenörens åtagande endast behöver redovisas på ett ställe. Men vad händer vid motstridiga uppgifter? Då tillämpas en rangordningsregel – den handling som står högre i rangordningen gäller.

AB 04/ABT 06 kap. 1 § 3 innehåller denna rangordning och AB 04 har en mer detaljerad rangordning, medan ABT 06 har en enklare struktur. Det är dock vanligt förekommande med ändringar av dessa bestämmelser och för offentliga beställare är det särskilt viktigt att anpassa rangordningen för anbud i förhållande till förfrågningsunderlaget.

Om motstridiga uppgifter finns i en grupp av handlingar (AB 04) eller i förfrågningsunderlaget (ABT 06) gäller den uppgift som medför lägsta kostnad för entreprenören, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat.

Praktiska råd: Kontrollera rangordningen i era kontrakt och anpassa den efter era behov. För offentliga beställare – se till att anbudets placering är korrekt. Gå igenom alla kontraktshandlingar noggrant för att undvika motstridiga uppgifter.

Jämkning av förseningsvite

I en situation där entreprenaden blivit försenad, parterna har avtalat om förseningsvite samt rätt till tidsförlängning för entreprenören saknas, ska förseningsvite som utgångspunkt utges till beställaren. Enligt AB 04/ABT 06 kap. 5 § 3 ska förseningsvitet dock jämkas i skälig mån om beställaren före färdigställandet har tagit entreprenaden eller del därav i avsett bruk. Jämkning ska även göras om beställaren haft en icke oväsentlig ekonomisk nytta av annat ibruktagande. Ett medskick från domstolarna gällande bestämmelsen är att jämkning endast ska ske vid faktiskt ibruktagande, vilket innebär att det faktum att en beställare har kunnat ta en entreprenad i bruk, men valt att inte göra så, innebär att jämkning inte är aktuellt.

Jämkning kan även ske vid oskälighet enligt 36 § avtalslagen, men utrymmet är begränsat. Omständigheter som kan beaktas är t.ex. parternas styrkeförhållanden, vitesklausulens syfte, branschpraxis, orsaken till dröjsmålet, intresset av fullgörelse samt förhållandet mellan vitets storlek och den faktiska skadan.

Praktiska råd: Dokumentera noggrant om och när beställaren tar entreprenaden eller delar av den i bruk. Beräkna och dokumentera den ekonomiska nyttan av eventuellt ibruktagande. Vid förhandling om vite, se till att vitesklausulen är rimlig i förhållande till den faktiska skadan och håller sig inom den nivå som är bruklig inom branschen. Tänk på att bevisbördan för jämkning som utgångspunkt ligger på den som påstår att jämkning ska ske.

Aktuella nyheter och rättsfall

AB 25 och ABPU 25: De nya standardavtalen har varit på remiss med över 4 000 svar från cirka 200 remisslämnare. Någon fastställd tidsplan finns inte, men lansering väntas tidigast år 2027.

Konkurrensverkets rapport om pristransparens på byggmaterial: Konkurrensverket har på uppdrag av regeringen kartlagt pristransparensen inom byggmaterialmarknadens olika led och utrett hur denna påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn. Konkurrensverket föreslår flera åtgärdsförslag för offentliga beställare.

Nya domar om onormala kostnadsökningar: I Göta hovrätts mål T 3368-24 slog hovrätten fast att det inte räcker med utredning om hur ett prisindex utvecklats – det krävs att entreprenören kan styrka faktiska kostnader. I Örebro tingsrätts mål T 715-23 medgavs entreprenören rätt till ändring av avtalat pris och tingsrätten konstaterade bl.a. att en kostnadsökning på 3,6 procent av entreprenadsumman kan anses väsentlig. Båda domarna har överklagats.

Sammanfattning

Entreprenadrätten är ett område i ständig utveckling. De senaste rättsfallen visar tydligt att domstolarna ställer höga krav på bevisning och dokumentation. För dig som arbetar med entreprenadkontrakt är det viktigt att vara proaktiv: se till att era avtal är tydliga, dokumentera noggrant och håll er uppdaterade om rättsutvecklingen.

Har du frågor om hur dessa frågor påverkar just dina entreprenadprojekt? Kontakta gärna någon av våra experter.