Nyheter inom finansiell reglering juli–oktober 2026

Hemställan om översyn av regelverken för avtal om pension med fullt återbetalningsskydd

Skatteverket och Finansinspektionen har lämnat in en gemensam hemställan till Finansdepartementet (FI dnr 26-12840, SKV dnr 8-187756-2026). Syftet med hemställan är att en utredning ska se över de näringsrättsliga och skatterättsliga regelverken för avtal om pension med fullt återbetalningsskydd. Bakgrunden är att det enligt praxis i Sverige i dag krävs både ett riskinnehåll och riskpoolning inom ett försäkringskollektiv för att ett avtal ska vara en livförsäkring, vilket myndigheterna menar skapar systemövergripande gränsdragningsproblem eftersom andelen avtal utan egentligt riskinnehåll ökat stegvis. Myndigheterna vill att utredningen ska överväga hur avtal med fullt återbetalningsskydd bör behandlas näringsrättsligt och skatterättsligt, och särskilt utreda om Sverige nu bör införa en försäkringsklass för avtal utan riskinnehåll, vilket unionsrätten ger möjlighet till.

Hemställan har ännu inte lett till något synligt beslut om utredning eller remittering hos Finansdepartementet.

EIOPA föreslår gemensamma minimistandarder för försäkringsgarantisystem (IGS) i EU

Försäkringstagare inom EU har i dag olika skyddsnivåer när försäkringsbolag fallerar, eftersom nationella garantisystem skiljer sig kraftigt åt i omfattning och täckning – och helt saknas i vissa länder. EIOPA har den 1 september 2026 lämnat sina tekniska råd till EU-kommissionen om gemensamma minimistandarder för sådana garantisystem, efter en begäran från kommissionen, med en balanserad bild av var gemensamma standarder behövs och var nationell flexibilitet bör bevaras. Bland förslagen finns harmonisering av vilka produkter som ska omfattas, gemensamma utlösande händelser och tidsramar för anspråk och utbetalningar, samt minimikrav på likviditetsskydd med fortsatt nationell flexibilitet kring finansieringsform. Rådet är ett förberedande steg inför ett kommande lagstiftningsförslag från kommissionen.

EIOPA publicerar ytterligare instrument för genomförandet av IRRD

EIOPA har publicerat sju ytterligare instrument – fyra riktlinjer och tre tekniska standarder – för genomförandet av direktivet om återhämtning och resolution av försäkringsföretag (IRRD), som väntas träda i kraft 2027. Med detta har EIOPA lämnat in 15 av totalt 19 instrument som myndigheten fått i uppdrag att ta fram.

Uppdatering: Elektroniska meddelanden vid försäkringsavtal

Remisstiden löpte ut den 28 augusti 2026. Bland remissinstanserna som svarat återfinns Finansinspektionen, Konsumentverket, Integritetsskyddsmyndigheten och Svensk Försäkring. Ärendet går nu vidare till fortsatt beredning inom Justitiedepartementet inför en kommande lagrådsremiss och proposition.

Utredning föreslår åtgärder mot överskuldsättning

En statlig utredning har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska problemet med överskuldsättning, huvudsakligen genom åtgärder som kan minska antalet långvarigt överskuldsatta, bl.a. genom ändringar i skuldsaneringslagen, en ändrad avräkningsordning för konsumentfordringar, regler om absolut preskription för konsumentfordringar samt en tidsfördröjningsreglering för nyligen ingångna konsumentkreditavtal.

Utredningen föreslår flera ändringar i skuldsaneringsförfarandet och att en särskild avräkningsordning ska införas för förfallna konsumentfordringar, i syfte att fler långvarigt skuldsatta ska kunna ta sig ur skuldsättningen. Betänkandet (SOU 2026:43) är ute på remiss sedan den 23 juli 2026.

EBA föreslår nya krav på operativ riskhantering enligt CRR3

EBA har inlett ett offentligt samråd om förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar den ram för operativ riskhantering som institut ska ha på plats enligt artikel 323 i tillsynsförordningen (CRR3). Förslaget innehåller harmoniserade, proportionerliga krav på styrning, riskhanteringsprocess och system för att identifiera, bedöma, övervaka och hantera operativ risk. Samrådet pågår till den 31 december 2026. Institut med en affärsindikator under 750 miljoner euro får lättnader i form av lägre frekvens för granskningar och rapportering samt mindre detaljerade krav på data och taxonomi.

Finansinspektionen: de tre storbankerna och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker

Finansinspektionen har, i enlighet med EBA:s riktlinjer, identifierat SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek som övriga systemviktiga institut (O-SII) i Sverige för 2026. Bankerna ska fortsatt hålla ett kapitalbuffertkrav på 1 procent kärnprimärkapital. Nordea Hypotek fick i år 408 O-SII-poäng enligt EBA:s metod, vilket överstiger det rekommenderade gränsvärdet på 350 poäng för automatisk identifiering som systemviktig bank.

FI beslutar om nya regler för konsumentkrediter till följd av EU:s konsumentkreditdirektiv

Finansinspektionen beslutade den 13 oktober 2026 om nya föreskrifter om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter (FFFS 2026:31), som gäller för företag under Finansinspektionens tillsyn som driver verksamhet med kreditgivning, kreditförmedling och rådgivning på området. Samma dag beslutade styrelsen om nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2026:32), kopplade till den nya konsumentkreditlagen (2026:1011). Föreskrifterna reglerar bland annat tillståndsansökan, krav på verksamheten, ägar- och ledningsprövning samt kunskapskrav. De allmänna råden anger bland annat vilka uppgifter om inkomster, utgifter och skulder som bör samlas in vid kreditprövning och hur de bör kontrolleras. Båda regelverken träder i kraft den 20 november 2026 och ersätter tidigare föreskrifter på området.

Nya regler för prospekt börjar gälla

Från den 16 augusti 2026 gäller nya regler för prospekt, i och med ändringar i den delegerade förordningen (EU) 2019/980. Det införs också nya bilagor (avprickningslistor) för såväl aktie- som icke-aktierelaterade värdepapper. Genom ändringarna tillkommer ytterligare formatkrav för vissa prospekttyper, t.ex. att informationen ska presenteras i en bestämd ordning.

Uppdatering: ESMA kompletterar med ytterligare prospektregler kopplade till noteringsakten

ESMA har, den 9 september 2026, publicerat ytterligare ett paket med material under prospektförordningen för att spegla ändringarna i noteringsakten. Paketet omfattar ett samråd om uppdaterade riktlinjer för upplysningskrav, uppdaterade frågor och svar om prospekt, slutliga riktlinjer om tillägg som introducerar nya värdepapper i ett grundprospekt, samt en slutrapport som uppdaterar tekniska standarder om central finansiell information i prospektsammanfattningar. Samrådet om upplysningskraven är öppet till den 9 november 2026, medan de slutliga riktlinjerna om tillägg börjar tillämpas två månader efter publicering på samtliga EU-språk.

EBA, EIOPA och ESMA föreslår förenklade regler för bilaterala marginalsäkerhetskrav vid OTC-derivat

De europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, EIOPA och ESMA har publicerat en slutrapport med förslag till tekniska tillsynsstandarder som ska förenkla de bilaterala marginalsäkerhetskraven i EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2251. Förslaget innebär att motparter under Emirs tröskel på 8 miljarder euro för utbyte av initial marginalsäkerhet inte längre ska behöva utväxla sådan säkerhet för vare sig nya eller befintliga icke-clearade OTC-derivatkontrakt, till skillnad från i dag då undantaget bara gäller nya kontrakt. Slutrapporten har överlämnats till EU-kommissionen för godkännande, och standarderna ska därefter granskas av Europaparlamentet och rådet innan de kan offentliggöras.

ESMA uppmanar företag att slutföra förberedelserna inför övergången till T+1-avveckling

ESMA har publicerat ett uttalande med centrala tidsfrister och åtgärdspunkter för företag inför övergången till en avvecklingscykel på en dag (T+1), som träder i kraft den 11 oktober 2027. Enligt ESMA visar beredskapsundersökningar en överlag god och ökande medvetenhet om övergången, men genomförandegraden varierar fortsatt mellan olika marknader, sektorer och företag inom EU.

ESMA pekar ut två centrala tidsfrister: den 7 december 2026 för krav på snabbare och mer standardiserad hantering av allokeringar och bekräftelser, och den 11 oktober 2027 för krav på att optimera själva avvecklingsledet, bl.a. genom tidigare instruktioner till värdepapperscentraler och bredare användning av funktioner som automatisk delavveckling.

ESMA betonar att en enskild aktör inte kan vara förberedd isolerat – även om det egna företaget har sina system i ordning kan övergången ändå fallera om en motpart, förvarare eller värdepapperscentral i kedjan inte är det. Därför uppmanas företag att också stämma av beredskapen hos sina motparter, förvarare, värdepapperscentraler och andra leverantörer, för att minska risken för störningar när T+1 träder i kraft.

AMLA fastställer standarder för tillsynssamarbete inför direkt tillsyn

Anti-Money Laundering Authority (AMLA) har publicerat de regler som styr samarbetet med nationella finansiella tillsynsmyndigheter för att välja ut och direkt övervaka några av de mest betydande gränsöverskridande finansiella instituten inom EU. Reglerna omfattar hur institut väljs ut, hur tillsynsansvaret övergår mellan nationell och EU-nivå, samt hur AMLA och nationella tillsynsmyndigheter ska samarbeta.

Från 2028 kommer AMLA att direkt övervaka några av de mest betydande gränsöverskridande finansiella instituten på gruppnivå, en uppgift som hittills helt legat hos nationella tillsynsmyndigheter. Standarderna fastställer en tydlig process för urvalet, nationella tillsynsmyndigheter samlar in och kvalitetssäkrar uppgifter, medan AMLA genomför riskbedömningen och gör det slutliga urvalet, som publiceras på myndighetens webbplats. Vid en övergång av tillsynsansvar ska den överlämnande myndigheten föra över institutets fullständiga tillsynshistorik.

AMLA slutför centrala tekniska standarder för den privata sektorn

AMLA har slutfört tre uppsättningar tekniska standarder (RTS) som definierar centrala åtgärder som företag och yrkesutövare måste tillämpa för att minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Standarderna omfattar hur affärsförbindelser och enstaka transaktioner ska särskiljas och kopplade transaktioner identifieras, vilken information som ska samlas in och verifieras vid kundkännedom samt minimikrav för koncerngemensamma arrangemang kring styrning, riskhantering, intern kontroll och säker informationsdelning.

Standarderna har tagits fram i nära samarbete med nationella tillsynsmyndigheter och utifrån synpunkter från ett brett spektrum av intressenter genom skriftliga samråd och utfrågningar. De slutliga förslagen har nu överlämnats till EU-kommissionen, och föreslås börja tillämpas sex månader efter att de trätt i kraft.

FI publicerar frågor och svar om nya penningtvättspaketet

Finansinspektionen har den 13 oktober 2026 publicerat ett första batteri av frågor och svar om det nya penningtvättspaketet och EU:s penningtvättsmyndighet AMLA.

Innehållet omfattar övergripande och grundläggande frågor, i syfte att ge företag under Finansinspektionens tillsyn samlad och lättillgänglig information om de förändringar som väntar. FI avser att löpande komplettera och uppdatera frågorna och svaren i takt med att regelverket utvecklas och nya detaljer om penningtvättspaketet blir klara.

EBA, EIOPA och ESMA om AI-relaterade IKT-risker

De europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, EIOPA och ESMA har publicerat ett uttalande som efterlyser ett sektorsövergripande, riskbaserat och konsekvent tillsynsangreppssätt för att hantera de IKT-risker som härrör från toppmoderna ("frontier") AI-modeller. Myndigheterna anger åtgärder som kan hjälpa finansiella företag att stärka sin operativa motståndskraft mot cyberrisker kopplade till dessa AI-modeller, med särskild tonvikt på att förebygga, upptäcka och hantera riskerna, och ger en uppdatering om pågående och planerad tillsyn enligt DORA av kritiska IKT-tredjepartsleverantörer (CTPP). Myndigheterna uppmanar både finansiella företag och behöriga myndigheter att använda uttalandet som utgångspunkt för en tillsynsdialog.

ESMA:s krav på kunskap och kompetens hos personal på kryptoföretag börjar tillämpas

ESMA:s riktlinjer om kunskaps- och kompetenskrav för personal som lämnar information eller rådgivning om kryptotillgångar hos leverantörer av kryptotjänster började tillämpas den 28 juli 2026. Auktoriserade CASP-företag måste därmed kunna visa att berörd personal har tillräcklig kunskap och kompetens för sina uppgifter.

EU-kommissionen antar de reviderade hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS)

Som uppföljning på den konsultation som tidigare rapporterats har EU-kommissionen den 3 juli 2026 antagit två delegerade akter: dels den reviderade versionen av de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS), dels en ny frivillig hållbarhetsrapporteringsstandard (VS) för mindre företag som mottar informationsförfrågningar från större affärspartner. De reviderade standarderna innebär en kraftig minskning av antalet obligatoriska datapunkter, en tydligare väsentlighetsbedömning och ökad flexibilitet, som en del av kommissionens Omnibus-förenklingsagenda. De reviderade ESRS ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare, med möjlighet till frivillig tidig tillämpning för räkenskapsåret 2026. De delegerade akterna offentliggjordes den 22 september i EU:s officiella tidning.

PMÖD förbjuder 4finance direktbetalningsavgift i strid med konsumentkreditlagen

Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att kreditgivaren 4finance AB tagit ut en direktbetalningsavgift som strider mot konsumentkreditlagen och att avtalsvillkoret ska förbjudas. Domstolen konstaterade att utbetalningar i dagens kreditväsende normalt sker sekundsnabbt efter kreditprövning och beslut, och att det inte är godtagbart att kategorisera snabb utbetalning som en avgiftsbelagd tilläggstjänst när en längre utbetalningstid enbart beror på förhållanden hos kreditgivaren själv. PMÖD fann att 4finance medvetet senarelagt utbetalningstidpunkten för att kunna ta ut avgiften för direktutbetalning, och att avgiften inte motsvarades av en faktisk kostnad för bolaget. Vitesbeloppet sattes ned från 2 till 1 miljon kronor jämfört med underinstansens dom.

HD: försäkringsbolag inte skyldigt att betala ut ersättning vid misstänkt penningtvätt

HD har i mål T 2545-25 slagit fast att ett försäkringsbolag kan vägra betala ut försäkringsersättning om bolaget skäligen kan anta att begäran gjorts i penningtvättssyfte, eftersom en utbetalning annars skulle kunna innebära att bolagets anställda begår näringspenningtvätt genom ett klandervärt risktagande. Det krävs inte att egendomen kan kopplas till brott, utan det räcker att omständigheterna sammantagna objektivt sett är så kvalificerade att penningtvättssyfte kan misstänkas. Bevisbördan för detta ligger dock på försäkringsbolaget, med samma beviskrav som normalt gäller i tvistemål.

Finansinspektionen avslutar undersökning av Ica Banken, inga brister i kreditprövningen

Finansinspektionen har granskat om Ica Bankens kreditprövningar av konsumenter som ansökt om lån utan säkerhet varit tillräckliga. Granskningen omfattade enskilda kreditakter, bankens policy och instruktioner samt ett platsbesök hos banken. Eftersom undersökningen inte visade några brister har Finansinspektionen skrivit av ärendet utan åtgärd.

Finansinspektionen avslutar undersökning av MedMera Bank, inga brister i kreditprövningen

Finansinspektionen inledde en undersökning av hur MedMera Bank AB bedömer konsumenters återbetalningsförmåga vid lån utan säkerhet. Genom att gå igenom enskilda kreditakter, bankens interna policy och instruktioner samt genomföra ett platsbesök kunde FI inte konstatera några brister i kreditprövningsprocessen, och ärendet är nu avslutat utan vidare åtgärd.

Finansinspektionen avslutar undersökning av Infinipi efter återkallat tillstånd

Finansinspektionen har avslutat sin undersökning av hur Infinipi AB följt reglerna om kapitalkrav för betalningsinstitut. Bolaget begärde självt i juni 2026 att få avstå sitt tillstånd att tillhandahålla betaltjänster, varpå Finansinspektionen återkallade tillståndet. Eftersom Infinipi därmed inte längre är ett betalningsinstitut saknas förutsättningar att fortsätta undersökningen, och ärendet har skrivits av.

FI ger AIFM Capital en anmärkning och en sanktionsavgift

Finansinspektionen har gett AIFM Capital AB en anmärkning och en sanktionsavgift på 2 miljoner kronor efter en undersökning som visar att bolaget brutit mot fondregelverket under perioden januari 2021-september 2023. Bristerna rör bolagets bristfälliga hantering av uppdragsavtal om delegerad fondförvaltning – både vid ingåendet av avtalen och vid uppföljningen av om fondandelsägarna fått tillräcklig avkastning i förhållande till riskprofilen.