Nyheter inom finansiell reglering april 2026

Betänkande om krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag överlämnat

Den 24 september 2025 publicerade Finansdepartementet betänkandet från utredningen om genomförandet av direktivet om återhämtning och resolution av försäkringsföretag (EU) 2025/1 (IRRD) samt uppdateringar av Solvens II i svensk lagstiftning. De nya kraven föreslås träda i kraft den 30 januari 2027 och berörs kortfattat i utvalda delar nedan.

Utredningen föreslår att det uppdaterade Solvens II-direktivets reglering om proportionalitet genomförs genom ett nytt kapitel 2a i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Detta sker genom att en ny proportionalitetsklass (s.k. små och icke komplexa försäkringsföretag) införs med lättnader inom bland annat rapportering, offentliggörande, företagsstyrning och beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Kriterierna för att räknas som ett litet och icke komplext försäkringsföretag är både kvantitativa och kvalitativa, där riskmoduler sätts i relation till försäkringstekniska avsättningar och investeringar.

Företag som uppfyller kriterierna anmäler till Finansinspektionen och får tillämpa de förenklade åtgärderna om myndigheten inte har invändningar. Även större företag kan ansöka om tillstånd från Finansinspektionen för att tillämpa vissa proportionalitetsåtgärder. Därutöver höjs de befintliga tröskelvärdena för att undanta försäkringsföretag från Solvens II kraftigt. Undantagna företag regleras i stället genom mindre omfattande nationell reglering.

Ytterligare förändringar för försäkringsföretagen är utökade krav på styrning vilket innebär nya krav på omfattningen av den regelbundna översynen av styrningssystemet samt krav på en policy för mångfald i styrelsen, nya informationskrav vid gränsöverskridande verksamhet som innebär nya krav för Finansinspektionen att tillhandahålla information till tillsynsmyndigheten i värdmedlemsstaten och nya rapporteringskrav som innebär nya krav på tillsynsrapportering på kvartals-, års- och treårsbasis.

FI tillstyrkte förslagen i betänkandet den 13 januari 2026.

Vad gäller genomförandet av IRRD föreslås att en ny lag om resolution av försäkringsföretag införs, vilken gör Riksgäldskontoret till resolutionsmyndighet för försäkringsföretag i Sverige. Utredningen föreslår att eftersom resolutionsmekanismen kommer att organiseras av staten, kommer det inte att finnas något behov av att inrätta en ex ante-resolutionsfond med avgifter från försäkringsföretagen. I stället kommer resolutionen vid eventuellt fallissemang att finansieras via ex post-avgifter från försäkringsföretagen.

FI kartlägger försäkringsföretags integration av hållbarhetsrisker i verksamheten

Finansinspektionen har inlett en fördjupad analys avseende hur vissa försäkringsföretag behandlar hållbarhetsrisker inom ramen för deras system för företagsstyrning. Syftet är inte att undersöka enskilda företag, men resultaten i den fördjupade analysen kan medföra att FI går vidare med att inleda undersökningar.

FI ska genomföra en granskning av riskerna med flytt på tjänstepensionsmarknaden

Finansinspektionen genomför en fördjupad analys av de risker som finns vid flytt av kollektivavtalad tjänstepension. Särskilt fokus ligger på de flyttar som innebär ett byte från traditionell försäkring till fondförsäkring. Exempelvis avser FI att undersöka i vilken utsträckning liv- och tjänstepensionsföretag tar hänsyn till konsumenters behov vid byte av förvaltningsform när flytten kombineras med rabatter på andra finansiella tjänster, exempelvis bolånerabatter.

Riksdagen antar kompletterande bestämmelser om flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkringar

I början av 2025 antog riksdagen regler om flexiblare utbetalningar från pensionsförsäkringar efter en överenskommelse i Pensionsgruppen. Nu har även vissa kompletterande regler antagits som inför vissa undantag från femårsregeln, d.v.s. regeln om att utbetalningar ska göras med samma eller med stigande belopp under de fem första utbetalningsåren. Ett lägre belopp får utbetalas om sänkningen beror på ändringar av försäkringstekniska antaganden, uttag av avgifter eller ändringar av antalet utbetalningar per år. Därutöver anpassas reglerna för depåförsäkring till att motsvara dem som gäller för fondförsäkring. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen har överlämnat proposition om införande av en ny konsumentkreditlag

Den nya lagen ska införliva 2023 års konsumentkreditdirektiv och innehåller nya regler om informationsgivning, marknadsföring osv., liksom skärpta regler för kreditprövning. Dessutom utvidgas tillämpningsområdet för den nya lagen som, till skillnad från nuvarande reglering, också omfattar s.k. buy now, pay later-krediter.

I tillägg till en ny konsumentkreditlag föreslås också en ny tillståndsplikt för subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare, dvs. företrädesvis företag inom handeln som lämnar konsumentkrediter utan att det utgör ändamålet för deras näringsverksamhet.

Den nya konsumentkreditlagen föreslås träda i kraft den 20 november 2026. Företag som har kunnat bedriva sin verksamhet utan tillstånd kan fortsätta verka under en övergångsperiod fram till den 20 november 2027 eller, om ansökan om tillstånd har skickats in, till den senare tidpunkt då sådan ansökan har prövats.

Lagrådsremiss om genomförandet av bankpaketet

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om införandet av EU:s senaste bankpaket till Lagrådet. Remissen innehåller förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra det reviderade kapitaltäckningsdirektivet, vilket ställer nya krav på kreditinstitut, mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag. Bland de viktigaste förslagen märks ny tillståndsplikt för företag från tredje land som vill tillhandahålla bankrelaterade tjänster i Sverige, skärpta lämplighetskrav för bolagsledningar, särskilda tillståndskrav för vissa transaktioner samt en karensregel för vissa anställda och uppdragstagare vid Finansinspektionen. Merparten av föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 medan reglerna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer föreslås börja gälla den 11 januari 2027.

FI bjuder in banker till samtal om bolån

Mot bakgrund av de förändrade reglerna om amorteringskrav och belåningsgrad har Finansinspektionen bjudit in de åtta största bolånebankerna till ett rundabordssamtal. Diskussionen kommer att vara på temat sund kreditgivning. FI kommer även i övrigt att fortsätta att följa hur villkoren för bankernas bolån utvecklas och hur bankerna tar till vara kundens intressen i utformningen av dessa villkor.

Kommissionen och Eba håller samråd om förenkling av bankregelverket

Kommissionen har inlett ett samråd avseende konkurrenskraften i EU:s banksektor inför en rapport som ska publiceras under 2026. Eba har också inlett samråd som snarare kommer att behandla eventuella förenklingar av kreditriskramverket.

FI har granskat bankernas hantering av operativa risker

Finansinspektionen har publicerat en tillsynsrapport efter en fördjupad analys av hur 33 utvalda kreditinstitut hanterar sina operativa risker. Rapporten visar att företagen har processer och rutiner på plats, men att det finns förbättringspotential. De viktigaste brister som FI har identifierat är: ofullständig dokumentation av väsentliga processer, riskaptiter som i vissa fall är subjektivt formulerade snarare än grundade på objektiva, mätbara kriterier, och bristande processer för att systematiskt analysera incidenter och bevaka omvärldshändelser.

Regeringen vill införa ett register för bostadsrätter

Regeringen går vidare med förslaget om att införa ett register för bostadsrätter. Registret föreslås tillhandahållas av Lantmäteriet. Dessutom föreslås ett nytt system för pantsättning av bostadsrätter att införas där registreringen av pantsättningen i registret ska ersätta denuntiationen till föreningen som det moment som medför att pantsättningen får sakrättsligt skydd. En införandelag avseende registrets uppbyggnad föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Den nya lagen om bostadsrättsregister föreslås sedermera träda i kraft på den dag som regeringen bestämmer.

Riksgälden gör ändringar i MREL-policyn

Mot bakgrund av ändringar i det EU-rättsliga krishanteringsdirektivet ändrar Riksgälden sin policy för hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) ska beräknas. Ändringarna berör i huvudsak att avvecklingsenheter, d.v.s. enheter som enligt dess resolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation samt vissa dotterbolag i resolutionsgrupper, inte omfattas av Riksgäldens beslut om MREL.

Konsumentverket har granskat villkor för obehöriga transaktioner med kort

Konsumentverket har genomfört en granskning av tio betaltjänstleverantörers villkor avseende obehöriga transaktioner. Myndigheten anser att vissa brister finns, framför allt i förhållande till villkor om hur konsumenten åläggs att skydda sitt betalningsinstrument (d.v.s. kortet) för att inte anses ha agerat särskilt klandervärt, och därmed få ansvara för hela det belopp som går förlorat på grund av en obehörig transaktion. Bland annat anser inte Konsumentverket att det inte ska vara särskilt klandervärt att gå miste om sitt kort vid exempelvis förvaring av det i en ryggsäck eller i en olåst bostad. Konsumentverket anger också att myndigheten kommer att närmare granska de bolag som varit föremål för denna allmänna granskning.

Ändring i föreskrifter om resolution

Till följd av ändringar i det EU-rättsliga krishanteringsdirektivet och en formell underrättelse från kommissionen avseende Sveriges bristande införlivande av vissa bestämmelser i samma direktiv, har Riksgälden antagit ändringar i dess resolutionsföreskrifter. Ändringarna avser beräkningen av det särskilda förfogandebeloppet (som begränsar värdeöverföringar i vissa fall), kreditinstituts skyldigheter att offentliggöra uppgifter om kapitalbas och kvalificerade skulder samt införandet av en underrättelseskyldighet till Riksgälden avseende vissa verksamhets- och organisationsförändringar som kan påverka ett företags resolutionsplan. Ändringarna trädde i kraft den 1 november 2025.

Maxbeloppet för insättningsgarantin höjs

Riksgälden har beslutat att fr.o.m. den 1 januari 2026 höja maxbeloppet för insättningsgarantin från 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor. Det högre belopp som utgår i vissa fall förblir oförändrat på 5 000 000 kronor.

Riskviktsgolven för bolån och kommersiella fastigheter förlängs

Finansinspektionen har fattat beslut om en förlängning av riskviktsgolven för bolån och kommersiella fastigheter. FI underrättade under våren 2025 kommissionen om att myndigheten avsåg förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för exponeringar mot svenska bolån och kommersiella fastigheter. I juni 2025 godkände kommissionen förlängningen. För svenska bolån gäller därmed ett riskviktsgolv om 25 procent t.o.m. den 30 december 2027 och för kommersiella fastigheter ett golv om 35 procent (eller 25 procent om det är kommersiella bostadsfastigheter) t.o.m. den 29 september 2027. Det är kreditinstitut som har tillstånd att använda den interna riskklassificeringsmetoden som omfattas av åtgärderna.

Fyra svenska kreditinstitut kvarstår som övriga systemviktiga banker

Finansinspektionen har beslutat att SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek (dotterbolag till Nordea Bank) ska kvarstå som övriga systemviktiga banker i kapitaltäckningshänseende (O-SII), vilket innebär ett extra kapitalkrav med en O-SII-buffert om 1 procent. O-SII-bufferten ska uppfyllas med kärnprimärkapital. Samtliga dessa kreditinstitut har s.k. O-SII-poäng som överskrider Europeiska bankmyndighetens rekommenderade gränsvärden för automatisk identifiering av övriga systemviktiga banker.

Granskning av övergångsregler för utgivning av säkerställda obligationer

Finansinspektionen har genomfört en fördjupad analys för att kartlägga hur utgivare av säkerställda obligationer har tillämpat övergångsreglerna i lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Övergångsreglerna gäller för, bland annat, vissa on tap-obligationer vars volym utökas under samma ISIN-kod under obligationens löptid. Granskningen visar att vissa av dessa obligationer inte uppfyller förutsättningarna för att omfattas av övergångsreglerna, vilket innebär att dessa i stället ska omfattas av nya regler avseende, bland annat, likviditetsbuffertkrav.

Regeringen genomför en översyn av beskattningen av kreditinstitut

Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera bl.a. huruvida det skulle vara ändamålsenligt att införa en ny skatt som ersätter den s.k. riskskatten för kreditinstitut. I så fall skulle en sådan skatt kunna baseras på kreditinstitutens räntenetton i stället för deras totala skulder, som är fallet med nuvarande skatt. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2027.

FI föreslår att amorteringskraven och bolånetaket tas bort

Den 19 januari 2026 meddelade Finansinspektionen att amorteringsföreskrifterna och de allmänna råden om bolånetak ska upphävas. Förslaget är en följd av regeringens förslag om utveckling av makrotillsynsområdet. Föreskrifterna och de allmänna råden upphävdes den 31 mars 2026.

Rättsligt ställningstagande av FI: Intern kontroll över säkerhetsskyddschefen

Enligt FI:s ställningstagande är en säkerhetschef enligt 2 kap. 7 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) en funktion i en verksamhetsutövares operativa verksamhet. Av den anledningen är de krav på intern kontroll över den operativa verksamheten som gäller för verksamhetsutövaren även tillämpliga på säkerhetsskyddschefen.

Fondmarknadsutredningen föreslår införande av fondandelsbolag

I syfte att stärka konkurrenskraften på den svenska fondmarknaden har fondmarknadsutredningen föreslagit i dess slutbetänkande att införa en ny associationsrättslig fondstruktur med rörligt aktiekapital. Den nya associationsformen föreslås benämnas ”fondandelsbolag” och öppnar också för möjligheten att separera olika tillgångsmassor till olika delfonder. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Regeringen föreslår nya fondregler

Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om lagändringar som syftar till att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft och att anpassa svensk rätt till ändringarna i direktiven om värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslagen innebär bland annat mer flexibla regler för inlösen i värdepappersfonder, krav på att fondförvaltare ska använda minst två likviditetshanteringsverktyg samt utökade möjligheter att handla fondandelar på MTF-plattformar. Dessutom föreslås att förvaltare ska ges möjlighet att erbjuda ett bredare tjänsteutbud, såsom kreditförvaltning och administration av referensvärden. Därutöver innehåller förslaget nya harmoniserade regler för så kallade långivande alternativa investeringsfonder, med bland annat hävstångsbegränsningar och låneförbud gentemot vissa aktörer (t.ex. förvaltaren, förvaringsinstitutet och enheter vartill förvaltaren har delegerat vissa funktioner).

Propositionen föreslår därutöver ett förbud mot att långivande alternativa investeringsfonder direkt eller indirekt beviljar konsumtionskrediter till konsumenter i Sverige. Förbudet motiveras av konsumentskyddshänsyn, bland annat för att motverka osunda kreditprocesser och överskuldsättning. Däremot föreslås att alternativa investeringsfonder inte förbjudas att lämna bostadskrediter och överbryggningskrediter till konsumenter, och inte heller att förvalta sådana krediter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1juli 2026.

FI föreslår nya föreskrifter för fonder

Finansinspektionen har föreslagit ändringar i föreskrifterna om värdepappersfonder respektive om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bland annat föreslås att fondbestämmelserna ska ange under vilka omständigheter de likviditetshanteringsverktyg som en fond tillämpar får användas; att en värdepappersfonds informationsbroschyr ska innehålla en beskrivning vad likviditetshanteringsverktygen innebär; att en värdepappersfonds årsberättelse ska innehålla information om de likviditetshanteringsverktyg som har använts; och att en detaljerad redogörelse ska lämnas in till FI innan ett fondbolag börjar förvalta en värdepappersfond på initiativ av en tredje part. Ändringarna föreslås i huvudsak att träda i kraft den 1 juli 2026.

FI håller rundabordssamtal avseende marknaden för emissionsgarantier

Finansinspektionen bjöd in representanter från olika delar av emissionsmarknaden till ett samtal om emissionsgarantier. Bakgrund var den nya lagen (2026:56) om straff för olovlig finansiell verksamhet och att flera aktörer hade uppgivit att den nya strafflagstiftningen har aktualiserat frågor kring tolkningen av begreppet ”yrkesmässigt” i lagen om värdepappersmarknaden. Den svenska modellen med privata emissionsgarantier är en central del av den svenska kapitalmarknaden, särskilt för små och medelstora företag notera på tillväxtplattformar. Flera deltagare efterfrågade ytterligare vägledning från FI kring tillståndsplikten, tolkningen av yrkesmässighetsbegreppet samt frågor om fonders möjlighet att agera emissionsgarant. FI kommer att överväga hur eventuell ytterligare vägledning kan lämnas.

Kommissionen inleder ett samråd avseende hinder för riskkapitalfonder

Kommissionen begär in synpunkter från marknadens aktörer om hinder för riskkapitalfonder som de har erfarenheter inför översynen av förordningen om riskkapitalfonder (EuVECA) inom ramen för arbetet med spar- och investeringsunionen. Syftet med översynen är att främja tillväxt och konkurrenskraft inom EU.

Esma har lämnat slutrapport avseende kortare avvecklingscykel för värdepapper

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat en rapport med rekommendationer om ändringar av tekniska standarder för avvecklingsdisciplin. Bakgrunden till rapporten är att det planeras en övergång från en avvecklingscykel om två dagar (T+2) till en avvecklingscykel om en dag (T+1). Övergången planeras att genomföras den 11 oktober 2027. Syftet är att förbättra effektiviteten i avvecklingar.

FI följer riktlinjer om kryptotillgångar

Finansinspektionen meddelar att den kommer att följa de nya riktlinjerna från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om tillsynspraxis när det gäller att förebygga och upptäcka marknadsmissbruk i kryptotillgångar. Riktlinjerna omfattar bland annat hur övervakning och kontroll över kryptomarknaden ska ske samt hur samordningen inom Esma ska gå till. Riktlinjerna började tillämpas den 9 september 2025.

Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper

Finansdepartementet har upprättat en proposition som föreslår nödvändiga lagstiftningsåtgärder sedan det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Lagändringarna avser bland annat en ny möjlighet att registrera ett segment av multilaterala handelsplattformar, ändringar av beräkningen av administrativa sanktionsavgifter och att tröskelvärdet för prospektskyldighet höjs. Lagändringar föreslås träda i kraft den 5 respektive 6 juni 2026. FI har föreslagit uppdaterade föreskrifter i anledning av lagändringarna.

Rapport om upplysningar om negativa hållbarhetskonsekvenser

De europeiska tillsynsmyndigheterna har publicerat en rapport över hur finansiella företag uppfyller kraven i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) på att informera om de huvudsakliga negativa konsekvenserna som uppstår till följd av investeringsbeslut. Rapporten visar att förbättringar har skett men att det alltjämt finns förbättringspotential.

Kommissionen föreslår förbättring av SFDR

Europeiska kommissionen presenterade den 19 november 2025 ett förslag till ändring av SFDR. Förslaget inkluderar ett nytt frivilligt kategoriseringssystem med tre kategorier (hållbar, omställning och ESG-grund) samt förenklade informationskrav. ESG-påståenden i fondnamn och marknadsföring ska reserveras för kategoriserade produkter som måste uppfylla krav på att minst 70 procent av portföljen stödjer den valda hållbarhetsstrategin.

Ny delegerad akt för taxonomin

EU-kommissionen har antagit en ny delegerad akt som innebär förenklingar i taxonomiförordningen. Akten trädde i kraft den 28 januari 2026 och tillämpas för räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2026. Den nya akten ingår i Omnibus 1-paketet som syftar till att förenkla hållbarhetsregelverken och öka EU:s konkurrenskraft.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Från och med den 2 juli 2026 kommer EU:s förordning om hållbarhetsbetyg börja tillämpas. Av den anledningen har en proposition upprättats med förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Förordningen syftar till att införa ett gemensamt regelverk inom unionen för leverantörer som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Propositionens förslag är bland annat att utse Finansinspektionen till behörig myndighet i den nya lagen som föreslås träda i kraft den 2 april 2026.

Regeringen överlämnar proposition avseende konsumentskydd vid distansavtal

Som en del i genomförandet av det EU-rättsliga konsumenträttighetsdirektivet har regeringen överlämnat en proposition avseende ändringar i distansavtalslagen. Förslaget innebär bland annat högre informationskrav och ett krav på införande av en särskild ångerrättsfunktion som näringsidkare ska tillhandahålla på dess webbplats. Ändringarna föreslås träda i kraft den 19 juni 2026.

Förvaltningsrätten fastställer sanktionsavgift mot Svenska kyrkans tjänstepensionsförening

Förvaltningsrätten fastställde genom dom av den 8 april 2024 en sanktionsavgift som Finansinspektionen hade meddelat Svenska kyrkans tjänstepensionsförening på grund av att föreningen saknade fastställda risktoleransgränser avseende dess investeringar. Föreningen hade visserligen en gräns i dess riktlinjer med innebörden att ett enskilt innehav inte fick överstiga tio procent av marknadsvärdet av de totala tillgångarna i den aktuella portföljen. Däremot kunde denna gräns frångås efter särskilt beslut från styrelsens arbetsutskott i enskilda fall. Denna möjlighet att frångå tioprocentsgränsen innebär, enligt förvaltningsrätten, att föreningen i praktiken saknade en sådan risktoleransgräns som krävs enligt Finansinspektionens tjänstepensionsföreskrifter. Förvaltningsrättens dom har överklagats av föreningen till kammarrätten.

Patent- och marknadsdomstolen förbjuder villkor om avgifter för snabba lån

Konsumentombudsmannen väckte talan mot företaget 4finance vid Patent- och marknadsdomstolen för att dess villkor med innebörden att det togs ut extra avgifter i de fall en låntagare önskade omedelbar utbetalning. Om den extra avgiften inte betalades fick låntagaren vänta minst en vecka på utbetalning. Patent- och marknadsdomstolen menade att det inte fanns någon anledning för 4finance att senarelägga utbetalningen samt att dess låntagare tillhörde en sårbar målgrupp. Därmed meddelades ett förbud mot avtalsvillkoret kombinerat med ett vite om två miljoner kronor för det fall bolaget inte följde förbudet.

Patent- och marknadsdomstolen förbjuder vissa avtalsvillkor kopplade till privatleasing

Konsumentombudsmannen väckte talan mot DNB för vissa avtalsvillkor som banken hade använt i förhållande till höjning av leasingavgifter. Patent- och marknadsdomstolen delade Konsumentombudsmannens uppfattning i frågan om klausulen som beskrev förutsättningarna för DNB att höja leasingavgiften under innevarande avtalsperiod. Domstolen menar bl.a. att det inte var tillräckligt tydligt i villkoret att det var ömsesidigt förpliktande, d.v.s. att DNB även var skyldigt att sänka leasingavgiften om dess finansieringskostnader gick ned. Däremot lämnade Patent- och marknadsdomstolen Konsumentombudsmannens yrkande om förbud mot rörlig leasingavgift och bindningstiden om tre år utan bifall.

Konsumentombudsmannen har mot bakgrund av domen ovan nu inlett en grupptalan mot DNB hos Allmänna reklamationsnämnden i syfte att konsumenter ska kunna få tillbaka pengar som har erlagts på grund av de aktuella villkoren.

FI lämnar rapport om myndighetens förenklingsarbete

Finansinspektionen har lämnat en avslutande redovisning av det förenklingsuppdrag som myndigheten fick i december 2023. Uppdraget har syftat till att göra det enklare för finansiella företag att göra rätt genom tydligare regler, tillgänglig vägledning och digitala processer. Bland de konkreta åtgärderna anges en ny metod för systematisk och återkommande översyn av myndighetens föreskrifter för att identifiera inaktuella regler, lansering av den s.k. innovationskompassen – ett verktyg för strukturerad dialog med branschen kring vägledningsbehov vid innovationer – samt utbyggnad av ett digitalt IT-verktyg för ärendehantering. FI kommer fortsatt att prioritera digitalisering.

FI avslutar undersökningar av Alecta

Finansinspektionen har undersökt Alectas riskhantering med anledning av förlusterna i de amerikanska bankerna Silicon Valley Park, First Republic Bank och Signature Bank. FI konstaterar att undersökningen inte har visat på några regelöverträdelser i Alectas riskhanteringssystem.

Finansinspektionen meddelar dock Alecta en varning och beslutar om en sanktionsavgift på det maximala beloppet 50 miljoner kronor för att bolaget anses ha brustit i riskkontroll och aktsamhet vid investeringarna i Heimstaden Bostad. Granskningen visar att Alecta, som mellan 2019 och 2023 investerade cirka 26,5 miljarder kronor i Heimstaden Bostad, inte tillräckligt identifierade eller kunde hantera riskerna i investeringarna. Bland annat anses konstruktionen i aktieägaravtalet ha kraftigt begränsat Alectas inflytande och skapat obalans i incitamenten, vilket FI anser ha ökat risken för förlust av pensionskapital.  

FI meddelar Zimpler en anmärkning och en sanktionsavgift

Finansinspektionen har undersökt hur Zimpler följer reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I undersökningen konstaterar FI att bolaget har uppvisat flera brister i dess arbete. Bland annat har den allmänna riskbedömningen saknat en bedömning av bolagets valutaväxlingstjänst och det har funnits brister i när och hur Zimpler bedömer kundrisker liksom i åtgärderna för kundkännedom. FI meddelar därmed Zimpler en anmärkning och en sanktionsavgift på 3 miljoner kronor.

FI undersöker Handelsbanken och Swedbank

Finansinspektionen ska undersöka om Handelsbanken och Swedbank följt penningtvättsregelverket. Undersökningen omfattar bankens allmänna riskbedömning och åtgärder för kundkännedom, med ett särskilt fokus på företagskunder.

FI undersöker SEB

Finansinspektionen ska undersöka hur SEB har följt vissa regler i lagen om värdepappersmarknaden och marknadsmissbruksförordningen avseende bankens rutiner för hantering av insiderinformation i samband med blocktransaktioner. Undersökningen avser fyra blocktransaktioner som genomfördes under 2024 och 2025. Därutöver ska granskningen avse bankens interna kontroll vid handel för egen räkning, huruvida banken har efterlevt kravet på att omedelbart informera FI vid misstankar om marknadsmissbruk samt om reglerna om marknadssondering har följts.

FI undersöker Nordea Finans och Moank

FI har inlett en undersökning av Nordea Finans och Moanks förmåga att identifiera, hantera samt rapportera stora exponeringar. Syftet är att granska företagens förmåga att efterleva kapitaltäckningsregelverket.

FI undersöker Nasdaq Clearing

Finansinspektionen har meddelat att den ska undersöka hur Nasdaq Clearing följer säkerhetsskyddsregelverket. Särskilt gäller undersökningen regelefterlevnaden i förhållande till skyldigheten att utreda behov av säkerhetsskydd i en säkerhetsskyddsanalys.

FI undersöker Ica Banken och Medmera Bank

FI har inlett en undersökning av Ica Banken och Medmera Bank för att granska om bankernas kreditprövningar varit tillräckliga vid beviljande av konsumentlån. Granskningen fokuserar på bedömningen av konsumenternas återbetalningsförmåga och om eventuella brister är systematiska, särskilt när kreditförmedlare har använts. Undersökningen inleddes den 12 januari 2026.

FI undersöker Bankgirocentralen BGC AB

Finansinspektionen ska undersöka hur Bankgirocentralen BGC AB följer säkerhetsskyddsregelverket. Undersökningen avser företagets regelefterlevnad för när en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet.

FI undersöker Marginalen Bank

Finansinspektionen ska undersöka hur Marginalen Bank har följt reglerna om hur banker ska hantera kreditrisker och informationsgivning i samband med en så kallad värdepapperisering med betydande risköverföring.

FI avslutar undersökningen av Intrum

Finansinspektionen har undersökt bolaget i förhållande till huruvida företagsrekonstruktionen av Intrums moderbolag har riskerat att påverka Intrums förutsättningar att bedriva verksamhet som kreditförvaltare. Ett krav för att bedriva verksamhet som kreditförvaltare är att ägarna är lämpliga, däribland ska de inte vara föremål för konkurs eller något annat insolvensförfarande. Eftersom företagsrekonstruktionen är avslutad fanns det dock inte anledning för FI att vidta några ytterligare åtgärder, varför ärendet har skrivits av.

FI avslutar undersökningen av Lån & Spar Sverige

Finansinspektionen skriver av undersökningen av Lån & Spar Sverige. Undersökningen har granskat bolagets åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. FI meddelade att vissa iakttagelser har gjorts under granskningsperioden, men att bolaget har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med sådana brister. Följaktligen har FI skrivit av ärendet.

FI avslutar undersökningen av 0TO9

Finansinspektionen har undersökt bolagets förmåga att bedöma enskilda konsumenters återbetalningsförmåga. Under undersökningen har det inte framkommit några överträdelser varför ärendet har avslutats.

FI avslutar undersökning av SBAB

Finansinspektionen har undersökt SBAB Banks kreditriskhantering, riskkontroll och styrning med fokus på utlåning till kommersiella bostadsfastigheter. FI har förmedlat ett antal iakttagelser som banken har uppgett att de avser att åtgärda. Mot bakgrund av detta vidtar FI inga ytterligare åtgärder utan skriver av ärendet.

FI återkallar tillstånd från Get betal

Finansinspektionen återkallar Get betal AB:s tillstånd att driva verksamhet med betaltjänster den 21 januari 2026. Beslutet grundar sig på att bolaget lämnade oriktiga uppgifter i sin tillståndsansökan och gav sken av att det fanns en kapitalstark majoritetsägare. Inspektionens undersökning visar även omfattande regelöverträdelser, däribland bristande skydd av klientmedel, utebliven rapportering och bristfällig anmälan av ledningsförändringar. Överträdelserna har varit omfattande och pågått under lång tid så en varning har inte bedömts vara tillräckligt.

FI ger Avida Finans anmärkning och sanktionsavgift

Finansinspektionen har undersökt hur Avida Finans har levt upp till konsumentkreditlagens krav på kreditprövningar när företaget har beviljat konsumtionslån till konsumenter. Undersökningen visar att Avida vid åtminstone ett trettiotal tillfällen beviljat lån till konsumenter som saknat återbetalningsförmåga. FI har därför beslutet att ge Avida en anmärkning och en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor.

FI meddelar Garantum Fondkommission en anmärkning och sanktionsavgift

Finansinspektionen har undersökt Garantum Fondkommission avseende bolagets investerings- och försäkringsrådgivning om komplexa produkter. Undersökningen visar att bolaget har överträtt centrala regler genom bristfällig dokumentation kring lämplighetsbedömningar samt brister i informationen till kunder gällande kostnader och avgifter. Mot bakgrund av detta har FI beslutat att ge Garantum en anmärkning och en sanktionsavgift på 15 miljoner.

FI meddelar Svea Bank AB en anmärkning och sanktionsavgift

Finansinspektionen har undersökt hur Svea Bank AB har följt penningtvättsreglerna, bland annat avseende bankens allmänna riskbedömning, riskbedömning av kunder och åtgärder för att uppnå kundkännedom. Undersökningen har enbart avsett den verksamhet som riktar sig till kunder som är juridiska personer och visar att Sveas arbete för att motverka penningtvätt har haft flera brister. Fi har beslutat att ge Svea Bank AB en anmärkning och en sanktionsavgift på 170 miljoner kronor.

FI avslutar undersökningar av Svea Bank och Ekobanken

Finansinspektionen har undersökt Svea bank och Ekobanken avseende deras användning av Boverkets kreditgaranti som kreditriskskydd vid beräkning av kapitaltäckning. FI bedömde preliminärt att bankerna inte följt tillsynsförordningens krav under 2024. Då bankerna har vidtagit rättelse avseende bristerna och inga övriga överträdelser framkommit har FI beslutat att inte vidta några ytterligare åtgärder.