Konkurrensrätten skärps – utmaningar och möjligheter

En spelplan i rörelse

Konkurrensrätten utvecklas just nu snabbare än på länge. Företag konkurrerar på nya sätt, särskilt på digitala och datadrivna marknader, samtidigt som ett fåtal stora aktörer har fått ett mycket starkt inflytande. Domstolarna ställer allt högre krav på dominerande företag, och lagstiftaren vill ge Konkurrensverket bättre verktyg att ingripa när konkurrensen inte fungerar tillräckligt bra.

Android Auto – ett vägskäl i praxis

EU-domstolens avgörande i Android Auto från 2025 markerar ett tydligt skifte i praxis kring missbruk av dominerande ställning. Domen visar att dominerande företag kan åläggas mer långtgående skyldigheter att dela med sig av sina plattformar och resurser än vad som tidigare varit fallet, särskilt när det gäller digitala plattformar som är öppna för tredjepartsanvändning.

Vad handlade målet om?

Målet rörde Googles vägran att göra Enels app för elbilsförare tillgänglig via Android Auto, Googles plattform för användning av mobilappar via bilens instrumentpanel. Google sa nej med hänvisning till att plattformen saknade tekniska mallar för denna typ av appar och att interoperabilitet skulle kräva omfattande utvecklingsarbete. EU-domstolen fann att vägran begränsade konkurrensen och kunde utgöra missbruk av dominerande ställning.

Vad innebär domen?

Domstolen slog fast att Google inte bara var skyldigt att ge tillgång till plattformen, utan även att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa interoperabilitet, inklusive att anpassa och vidareutveckla Android Auto. Avgörandet innebär ett avsteg från tidigare praxis, där mycket strikta krav gällt för att ålägga dominerande företag tillträdes- eller utvecklingsskyldigheter. Att tillgången inte var oumbärlig i strikt mening, eller att åtgärderna var tekniskt komplexa och kostsamma, uteslöt inte ansvar.

Praktisk betydelse

Avgörandet skärper kraven på dominerande plattformsföretag och ökar risken för ingripanden vid vägran att tillhandahålla tillträde eller interoperabilitet. Samtidigt kan domen sänka inträdesbarriärer för mindre aktörer och stärka konkurrensen på angränsande marknader.

Tre lagförslag som förändrar spelplanen

1. Konkurrensfrämjande åtgärder – helt nya befogenheter

Den mest betydelsefulla principiella nyheten är förslaget att ge Konkurrensverket ett nytt så kallat konkurrensverktyg. Förslaget innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter att ingripa mot konkurrensproblem utan att först behöva visa att ett företag har överträtt konkurrenslagen, under förutsättning att det föreligger hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader.

Så fungerar det:

• Efter genomförd marknadsanalys kan Konkurrensverket konstatera att det finns strukturella hinder för effektiv konkurrens och att konkurrensfrämjande åtgärder är nödvändiga.

• Konkurrensverket offentliggör därefter en preliminär bedömning och identifierar de konkurrensproblem som ska åtgärdas.

• Ett brett samråd genomförs med berörda företag, marknadsaktörer, intresseorganisationer och relevanta myndigheter.

• Efter samrådet kan Konkurrensverket besluta om ålägganden som kan riktas mot hela marknader eller branscher, exempelvis genom att förbjuda vissa avtal, reglera priser eller ålägga företag en skyldighet att tillhandahålla vissa varor eller tjänster.

För företag innebär detta att ingripanden kan bli aktuella även utan konstaterade regelöverträdelser. Enligt Konkurrensverket har det nya verktyget potential att avhjälpa vissa konkurrensproblem avsevärt snabbare än vad som är möjligt inom ramen för dagens regelverk. Kritiker framhåller samtidigt att verktyget är långtgående och riskerar att leda till en oförutsägbar och rättsosäker ordning.

2. Informationsplikt vid företagsförvärv – bredare granskning

Den nuvarande anmälningsplikten för företagsförvärv bygger på omsättningströsklar och omfattar endast transaktioner där parternas omsättning överstiger vissa nivåer. Nu föreslås en informationsplikt i konkurrenslagen, vilket innebär att vissa företag ska informera Konkurrensverket om planerade företagsförvärv innan de genomförs. Syftet är att fånga upp potentiellt konkurrensskadliga koncentrationer som annars faller utanför anmälningsplikten. Konkurrensverket kan därefter ta ställning till om en fullständig anmälan ska krävas.

Vad förändras:

• Konkurrensverket kan ålägga vissa företag en informationsplikt vid planerade företagsförvärv.

• Informationsplikten innebär att grundläggande uppgifter om parterna, transaktionen och planerad tidpunkt för genomförande ska lämnas in före tillträde.

• Efter att informationen har lämnats har Konkurrensverket 15 arbetsdagar på sig att besluta om förvärvet ska bli föremål för fullständig anmälan eller lämnas utan åtgärd. Under denna tid gäller ett tillfälligt genomförandeförbud.

Ett beslut om informationsplikt kan gälla i upp till två år. För de företag som omfattas innebär detta att förvärvsprocesser kan behöva anpassas, bland annat genom längre planeringshorisonter och en ökad osäkerhet kring tidpunkten för genomförande. Samtidigt får Konkurrensverket ett utökat underlag för att bedöma förvärv som annars inte skulle omfattas av tillsyn.

3. Skärpta regler för offentlig säljverksamhet

Ett centralt lagförslag innebär att reglerna för offentlig säljverksamhet skärps och samlas i en ny lag om offentlig säljverksamhet. Förslaget tar sikte på situationer där statliga, kommunala eller regionala aktörer säljer varor eller tjänster på marknader där privata företag också är verksamma.

Bakgrunden är att offentliga aktörer ofta har strukturella fördelar som privata företag saknar. Offentlig säljverksamhet kan bedrivas utan vinstkrav och konkursrisk, med tillgång till offentliga medel, förmånliga finansieringsvillkor och gemensamma resurser från anslagsfinansierad verksamhet. Kopplingen till myndighetsutövning kan dessutom ge ytterligare konkurrensfördelar. De nuvarande reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet har i praktiken haft begränsad effekt, bland annat på grund av höga beviskrav och en prövning som kräver omfattande marknadsanalyser.

Vad förändras?

Den föreslagna lagen innebär ett perspektivskifte. I stället för att bedöma om offentlig säljverksamhet ger upphov till faktiska eller potentiella konkurrenseffekter på en avgränsad marknad, flyttas fokus till om verksamheten otillbörligt påverkar privata aktörers möjligheter att bedriva verksamhet. Utgångspunkten är ett förbud: om sådan påverkan konstateras är verksamheten otillåten, såvida den inte kan motiveras av ett allmänintresse.

Förslaget innebär flera skärpta krav på offentliga aktörer, bland annat genom regelbundna utvärderingar vart fjärde år, årlig särredovisning och utökade tillsynsbefogenheter för Konkurrensverket. Myndigheten ges möjlighet att meddela förelägganden, förena beslut med vite samt besluta om sanktionsavgift om upp till 20 miljoner kronor.

Konsekvenserna:

För offentliga aktörer: tydligare ramar men ett mer begränsat handlingsutrymme och ökade administrativa krav.

För privata företag: ökad transparens och i vissa fall minskad konkurrens från offentlig verksamhet.

En förändrad spelplan kräver ny strategi

Konkurrensrätten är på väg att förändras genom nya verktyg, tydligare ramar och skärpta krav på både privata och offentliga aktörer. Företag kan i större utsträckning än tidigare påverkas av tillsyn och åtgärder även utan konstaterade regelöverträdelser. Särskilt dominerande företag och offentliga aktörer behöver därför arbeta mer strukturerat med konkurrensrättsliga risker och ta höjd för längre processer och ökad osäkerhet.

Samtidigt skapar förändringarna nya möjligheter. För många företag kan de stärka förutsättningarna för att konkurrera på mer jämlika villkor, få tillgång till viktiga plattformar och möta offentlig konkurrens på ett mer förutsägbart sätt. Att tidigt förstå och anpassa sig till de nya reglerna kan därför bli en viktig del av strategin.