Kamerabevakning – så gör du rätt från start

Inledning

Många företag ser ett stort behov av kamerabevakning för att skydda lokaler mot inbrott, förebygga stölder eller säkerställa säkerheten för personal och kunder. Samtidigt är många av uppfattningen att kamerabevakning är en enkel lösning som kan implementeras utan några särskilda åtgärder. Kamerabevakning kräver dock noggranna överväganden, bland annat avseende rättslig grund, proportionalitet, informationsgivning och dokumentation. Särskilt känsligt är det när anställda bevakas.

Vad gäller informationsgivningen var det tidigare vanligt att informationsskyltar om kamerabevakning endast bestod av en enkel kamerasymbol, utan ytterligare information, medan det idag blir allt vanligare att se korrekt utformade skyltar med mer omfattande information. Även om medvetenheten ökat är det fortfarande många som saknar kunskap om de regler som gäller för kamerabevakning.

I denna artikel redogör vi för de krav som gäller vid kamerabevakning för privata företag och vilka bedömningar och överväganden som behöver göras i samband med att ett företag överväger att sätta upp bevakningskameror.

Kamerabevakning – vad är det och vad gäller?

All kamerabevakning som, utan att manövreras på platsen, sker på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning i Sverige omfattas av bestämmelserna i kamerabevakningslagen. Detta under förutsättning att den som utför bevakningen är etablerad i Sverige eller utanför EU/EES.

Tidigare gällde i vissa fall krav på tillstånd för kamerabevakning men sedan den 1 april 2025 är tillståndskravet slopat. Det faktum att kamerabevakning kan ske utan tillstånd innebär däremot inte att bevakning kan ske fritt för den som önskar sätta upp en kamera. Kamerabevakningslagen innehåller fortfarande krav på bland annat upplysning om bevakningen, förhandlingsskyldighet med fackliga organisationer och tystnadsplikt, som behöver iakttas av samtliga företag som utövar kamerabevakning. Därutöver innebär kamerabevakning ofta en behandling av personuppgifter, vilket innebär att den som bedriver kamerabevakning måste följa reglerna i GDPR och annan tillämplig dataskyddslagstiftning.

Vid brister i hur kamerabevakning bedrivs kan Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som utövar tillsyn över kamerabevakning, bland annat besluta att ett företag som bryter mot reglerna ska påföras sanktionsavgifter.

Kamerabevakning och GDPR

Rättslig grund och intresseavvägningar

Eftersom kamerabevakning, i de allra flesta fall, innebär en behandling av personuppgifter måste GDPR:s bestämmelser följas. Det innebär bland annat att man, precis som vid all annan behandling av personuppgifter, måste stödja sin behandling på en rättslig grund för att den ska vara tillåten. I privata företag, där uppgifter av allmänt intresse inte utförs, är det den rättsliga grunden ”intresseavvägning” som i huvudsak aktualiseras. För att kamerabevakning ska vara tillåten krävs det att kamerabevakningen är nödvändig för ett berättigat intresse och att det berättigade intresset i fråga väger tyngre än den enskildes intressen av att inte bli bevakad.

Ett berättigat intresse kan i många fall utgöras av säkerhets- och brottsförebyggande ändamål, där man exempelvis vill förhindra inbrott i en butikslokal eller för att hantera problem med skadegörelse eller ordningsstörningar. Det är dock viktigt att kamerabevakning inte används slentrianmässigt. I stället krävs i de allra flesta fall att man kan visa att brott eller andra incidenter inträffat på den aktuella platsen. Rena spekulationer om vad som potentiellt kan inträffa räcker sällan, inte heller att visa att incidenter hänt på platser i närheten, utan typiskt sett krävs dokumentation som visar vad som hänt i på den aktuella platsen och när. Bevakningsintresset väger tyngre ju allvarligare de händelser är som har inträffat liksom om dessa skett ofta. Särskilt allvarliga brott kan dock innebära ett tyngre vägande bevakningsintresse även om de inträffat sällan. Det berättigade intresset (bevakningsintresset) måste därefter ställas mot intresset av att inte bli filmad hos den som blir föremål för bevakningen (integritetsintresset). Bedömningen måste ske innan kamerabevakningen påbörjas.

För att kunna göra en intresseavvägning krävs det att man i förväg har fastställt för vilka ändamål man önskar bedriva kamerabevakningen. De ändamål man bestämt sätter även ramarna för den kommande bevakningen. Det material som behandlas vid kamerabevakningen får endast användas för de ändamål som ursprungligen bestämts och kan därefter inte användas för andra syften. Det innebär att ett företag som bevakat en butikslokal i syfte att förhindra butiksstölder inte senare får använda det inspelade materialet för att kontrollera de anställdas arbetsprestation. Därutöver ställer GDPR krav på uppgiftsminimering, varför kamerabevakning endast får ske i så stor utsträckning som är motiverat av ändamålet. Det som filmas ska inte sparas längre än nödvändigt, och materialet ska hanteras på ett säkert sätt.

Faktorer som kan påverka de bedömningar som görs är exempelvis hur många kameror man behöver, var/hur de ska placeras, vilka områden som ska bevakas, under vilka dagar och tider kamerorna ska vara i gång och vilken typ av bevakning som ska utföras (om bevakning endast ska ske i realtid eller om viss lagring ska ske samt om både ljud och bild ska tas upp). Det är även relevant huruvida teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas. Bevakningen får inte vara mer omfattande än vad som krävs för att uppfylla ändamålen med bevakningen. Om andra, mindre ingripande åtgärder, har vidtagits tidigare utan önskat resultat är också relevant.

Kamerabevakning i butiker kan tjäna som ett exempel på hur bedömningen kan göras i praktiken. Butiksytor och kassor anses generellt vara brottsutsatta områden, vilket innebär att intresset av bevakning på sådana platser ofta väger tungt i förhållande till integritetsintresset. För utrymmen bakom butiken, såsom lager och kontor, gäller däremot det motsatta – dessa områden är normalt sett mindre brottsutsatta och kräver därför en starkare motivering för att bevakning ska anses tillåten. Kamerabevakning av omklädningsrum, provhytter, toaletter eller liknande utrymmen är typiskt sett inte tillåten. Vidare bör övervägas om bevakningen kan begränsas till de tider då butiken är stängd, om ändamålet med bevakningen är att förhindra inbrott. Om bevakning sker under butikens öppettider bör man överväga om integritetsfrämjande teknik kan användas, exempelvis genom att maskera ansikten i realtid och endast spara omaskerat material vid incidenter. Även antalet kameror och deras placering bör anpassas så att bevakningen inte blir mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet.

Det är viktigt att de bedömningar och överväganden som görs för kamerabevakningen dokumenteras och sparas. I vissa fall krävs även att en särskild konsekvensbedömning görs, där man särskilt tittar på de risker som kan uppstå till följd av kamerabevakningen och hur sådana risker kan minimeras eller hanteras.

Informationsskyldighet

Den som bedriver kamerabevakning måste upplysa om att sådan bevakning sker på platsen. IMY rekommenderar att informationen ges på olika sätt, via så kallade informationslager. Det första lagret utgörs av varningsskyltar innehållandes den viktigaste informationen om bevakningen. Det andra lagret, med mer utförlig information, kan ges på annat sätt. Sådan mer utförlig information ska ges i ett icke-digitalt format, alltså till exempel fysiskt på en central plats i den lokal som bevakas, men kan därutöver med fördel även lämnas på en hemsida. De varningsskyltar som sätts upp på platsen bör i vart fall innefatta nedan angiven information:

• ändamålet med kamerabevakningen;

• den personuppgiftsansvariges identitet;

• kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvarige och dess dataskyddsombud, om ett sådant finns;

• en upplysning om att de bevakade har rättigheter enligt GDPR;

• sådant som kan tänkas överraska den som blir bevakad, till exempel om bevakningsmaterialet lagras utanför EU, långa lagringstider, realtidsbevakning eller om ljud spelas in;

• information om hur länge materialet sparas; samt

• information om vart den bevakade kan vända sig för att få övrig information om bevakningen.

Tillsyn och sanktioner

Bedömningen av om kamerabevakning är tillåten görs alltid genom en helhetsbedömning med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Det är därför omöjligt att i förväg fastställa enskilda situationer där kamerabevakning alltid är tillåten. Det är IMY som utför granskning av kamerabevakning och beslutar om de bedömningar och överväganden som gjorts är korrekta. IMY kan bland annat besluta att ett företag som bryter mot reglerna i GDPR ska betala en administrativ sanktionsavgift. Storleken på sanktionsavgiften beror bland annat på vilken typ av överträdelse det är fråga om samt företagets globala omsättning.

IMY har i ett flertal fall påfört företag sanktionsavgifter för bristande regelefterlevnad, bland annat för brister i informationsskyldigheten. Sanktionsavgift har också påförts för säkerhetsbrister där bolag inte har vidtagit lämpliga åtgärder för att säkerställa en lämplig skyddsnivå för personuppgifter i form av bildmaterial.

Vidare har IMY i ett flertal tillsynsärenden granskat kamerabevakning i flerbostadshus, där kamerabevakning ofta sker i syfte att förhindra och utreda brott. Att bedriva kamerabevakning för att öka säkerheten och tryggheten för hyresgästerna, förebygga och utreda brott samt skydda egendom kan ofta utgöra ett berättigat intresse. IMY anser dock att kamerabevakning i boendemiljöer som utgångspunkt är mycket känsligt ur integritetssynpunkt varför särskilda överväganden behöver göras. Kamerabevakning som sker innanför entrén eller i trapphuset till lägenheter ses generellt som särskilt integritetskänslig eftersom de boende blir övervakade när de kommer till och lämnar sina bostäder. Kamerabevakning på sådana platser har av IMY endast bedömts vara tillåten när det har funnits stora problem med brott i fastigheten, såsom narkotikaförsäljning, stölder och omfattande skadegörelse.

Den som bedriver kamerabevakning har ett ansvar att kunna visa att och hur GDPR efterlevs. Det är därför viktigt att – i förväg – fundera över dessa frågor och noggrant dokumentera de överväganden som görs.

Särskilt om bevakning av anställda

Kamerabevakning av områden där personal vistas är särskilt känsligt ur ett integritetsperspektiv. Det är därför inte tillåtet att rutinmässigt bevaka de anställda för att kontrollera hur de utför sina arbetsuppgifter. I stället krävs andra, tungt vägande skäl för att bevakningen ska vara tillåten. Kamerabevakning av omklädningsrum, toaletter och liknande utrymmen är i princip förbjuden. Det är normalt sett inte heller tillåtet att använda ljudupptagning vid kamerabevakning på en arbetsplats eftersom även detta anses särskilt integritetskänsligt.

I kamerabevakningslagen finns en uttrycklig förhandlingsskyldighet gentemot berörd facklig organisation genom en hänvisning till 11–14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Detta innebär att arbetsgivaren måste förhandla med den fackförening som företräder arbetstagarna innan arbetsgivaren fattar beslut om kamerabevakning av arbetsplatsen.

Vid den intresseavvägning som görs för att säkerställa att det finns en rättslig grund för bevakningen ska beaktas att anställda normalt har ett starkt intresse av att slippa bli kamerabevakade på arbetsplatsen. Det innebär att arbetsgivaren måste visa på starka skäl för bevakningen och att det inte går att komma till rätta med problemen med mindre ingripande åtgärder.

Det är – precis som för annan kamerabevakning – viktigt att överväga om ändamålen med kamerabevakningen kan uppfyllas trots att bevakningen begränsas. Det kan exempelvis ske genom att rikta kamerorna så att arbetsplatser där personal regelbundet vistas undantas från bevakning, genom att bevakningen begränsas till vissa tider eller genom att använda teknik som maskerar eller anonymiserar de anställda.

Utrymmet för att använda samtycke som rättslig grund för kamerabevakning av personal är mycket begränsat. Det beror på att det i ett anställningsförhållande råder en ojämn maktbalans mellan arbetsgivaren och den anställde, vilket innebär att ett samtycke sällan kan anses vara frivilligt lämnat. Eftersom denne är beroende av sin anställning kan det vara svårt för denne att neka till bevakning utan att riskera negativa konsekvenser. Ett samtycke som inte är frivilligt uppfyller inte kraven i GDPR och kan därför inte utgöra en giltig rättslig grund för behandlingen.

Checklista för kamerabevakning

Innan man påbörjar kamerabevakning bör man bland annat fundera över följande frågor:

✔ Vilka ändamål har ni med bevakningen?

Kamerabevakning får endast ske för berättigade ändamål.

✔ Vilken rättslig grund stödjer ni bevakningen på?

Identifiera er rättsliga grund. I praktiken är det ofta den rättsliga grunden ”intresseavvägning” som är aktuell.

✔ Hur planerar ni att bedriva kamerabevakningen?

Fundera över hur många kameror som behövs, var/hur de ska vara placerade, vilka områden som ska bevakas, under vilka tider kamerorna ska vara igång och vilken typ av bevakning som ska göras. Bevakningen får inte vara mer omfattande än vad som krävs för att uppfylla ändamålen med bevakningen.

✔ Innebär kamerabevakningen att anställda bevakas?

Bevakning av anställda kräver särskilda överväganden. Som arbetsgivare kan du dessutom ha en förhandlingsskyldighet enligt MBL. Påkalla förhandlingen i så god tid som möjligt och innan kamerabevakning påbörjats.

✔ Behöver ni göra en konsekvensbedömning?

Fundera över om kamerabevakningen kan leda till en hög risk för de enskilda som bevakas. I så fall behöver en särskild konsekvensbedömning göras.

✔ Hur informerar ni om kamerabevakningen?

Informera om kamerabevakningen på ett tydligt sätt. Sätt upp skyltar med den mest nödvändiga informationen och komplettera med information på annat lämpligt sätt.

✔ Vilket material sparas och under hur lång tid?

Spara mindre! Fundera över hur ni kan begränsa lagringen av material.

✔ Vem kan komma åt materialet?

Se över säkerheten och fundera kring vilka som ska ha tillgång till materialet. Använder ni er av leverantörer som på något sätt har tillgång till materialet? Fundera i så fall över om personuppgiftsbiträdesavtal måste upprättas.

✔ Hur tar ni tillvara på de bevakades rättigheter?

Det är viktigt att känna till och ha rutiner för att hantera de rättigheter som den som blir bevakad har i förhållande till den som bevakar.

✔ Dokumentera!

Dokumentera de överväganden och bedömningar som görs.

Frågor?

Behöver du hjälp med frågor kring kamerabevakning eller vill du ha rådgivning kring hur du bäst agerar i enlighet med kamerabevakningslagen och GDPR? Kontakta gärna någon av oss eller din vanliga kontakt på Lindahl så hjälper vi till!