Dispute boards i entreprenadtvister

Vad är en dispute board och hur är det reglerat?

Normalt slits tvister i allmän domstol eller genom skiljeförfarande. Det finns dock flera alternativ, där dispute board är ett. Dispute board-förfarandet är alltså inte detsamma som ett skiljeförfarande och det regleras varken i svensk lag eller i till exempel standardavtalen AB 04, ABT 06, ABA 99 eller bland Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) regelverk. Inte heller remissen för kommande AB 25 och ABPU 25 har en reglering. Däremot regleras dispute board-förfarandet bland annat i FIDIC:s internationella standardavtal och i Internationella Handelskammarens (ICC) Dispute Board Rules.

En dispute board består, i likhet med en skiljenämnd, oftast av tre ledamöter varav parterna utser en var. Det utmärkande med en dispute board är att den skapas redan i samband med att parterna ingår entreprenadkontraktet och att den är verksam och aktiv under hela entreprenadtiden för att löpande lösa uppkomna tvister.

Dispute boards förekommer i primärt tre olika former, där skillnaden mellan de olika dispute board-förfarandena är främst vilken rättsverkan avgörandet ska få mellan parterna. En dispute board som utfärdar icke-bindande rekommendationer brukar kallas dispute review board (DRB) och en dispute board som utfärdar beslut brukar kallas dispute adjudication board (DAB). Det finns även en typ som är en kombination av både DRB och DAB som brukar kallas combined dispute board (CDB).

Hur fungerar en dispute board?

Parterna sammanträder regelbundet med sin dispute board för att löpande lämna uppdateringar om entreprenaden och lyfta eventuella problem eller meningsskiljaktigheter. Den öppna kommunikationen är något som i sig kan förebygga att tvister uppstår. Om en tvist ändå uppstår ska parterna hänskjuta tvisten till deras dispute board för att snabbt få ett avgörande att inrätta sig efter. Den snabba handläggningen och den låga tröskeln har flera fördelar: det undviker att flera tvistiga frågor samlas på hög samt minskar risken både för en eskalerande konflikt och för en försening av entreprenaden. Tvistlösningen kan på detta sätt bli både mer tids- och kostnadseffektivt för parterna.

Ett beslut från en dispute board (DAB) blir bindande för parterna omedelbart. En part som är missnöjd med beslutet kan göra en missnöjdhetsförklaring inom en viss tidsfrist. Missnöjdhetsförklaringen förhindrar att beslutet blir slutligt, men beslutet är fortfarande bindande, och ses som en avisering om att parten kommer hänskjuta tvisten till en domstol eller skiljenämnd för slutligt avgörande. En rekommendation från en dispute board (DRB) blir däremot inte bindande förrän tiden för att göra en missnöjdhetsförklaring gått ut, rekommendationen blir då både bindande och slutlig samtidigt.

Om parterna använder sig av en dispute board finns även en möjlighet till ’’informell assistans’’ (se exempelvis artikel 16 ICC Dispute Board Rules). Informell assistans innebär att parterna kan ställa mindre och mer informella frågor till sin dispute board för att få vägledande svar. Svaret är inte bindande, men kan likväl ge en indikation om hur frågan troligtvis hade avgjorts. Möjligheten till informell assistans kan bidra till ett gott samarbete genom att parterna tillåts att fokusera på entreprenadens framdrift, i stället för att lägga tid på att bråka med varandra.

Dispute boards i Sverige?

Även om förfarandet har många fördelar, är förfarandet relativt obeprövat i Sverige. Dispute boards har såvitt känt använts i ett fåtal mycket stora infrastrukturprojekt såsom byggandet av Öresundsbron.

Att inrätta en dispute board är förenat med fasta och kontinuerliga kostnader. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att ett beslut från en dispute board varken kan verkställas eller får rättskraft. En dispute boards beslut utesluter därför inte att tvisten eskalerar till en långdragen domstolsprocess eller skiljeförfarande. En dispute board-klausul utgör troligtvis inte heller ett dispositivt rättegångshinder likt en skiljeklausul. Om en part vägrar följa beslutet utgör det dock ett avtalsbrott.

Användningen av dispute board kan komma att öka även i Sverige i takt med en ökad användning av FIDIC:s standardavtal. Trafikverket har exempelvis öppnat för att handla upp entreprenader på det standardavtalet. Världsbanken ställer dessutom sedan 1995 som krav för finansiering av större byggprojekt att parterna inrättar en dispute board. Erfarenheterna utomlands har varit klart positiva och den begränsade användningen i Sverige har också gett gott resultat. Det visar på att förfarandet kanske är en bra lösning vid större entreprenader även i Sverige.

Författare: Elvira Eriksson, Associate vid Advokatfirman Lindahl i Uppsala skrev under 2024 sitt examensarbete om ämnet ’’Dispute boards i entreprenadtvister – En utredning av dispute board-förfarandet och dess rättsverkningar i Sverige’’.