Danmark tar strid mot deepfakes

Nu tar Danmark ett banbrytande steg genom att föreslå en lagstiftning som skyddar både privatpersoner och artister mot obehörig användning av digitala efterbildningar. Det gör man genom ändringar och tillägg i upphovsrättslagen som föreslås träda i kraft den 31 mars 2026.

Rätt till sin identitet

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att skapa realistiskt innehåll med hjälp av artificiell intelligens, och det finns lättillgängliga verktyg på internet och i form av appar och program som snabbt kan skapa manipulerat innehåll av hög kvalitet. Bland annat artister drabbas hårt, eftersom tekniken gör det enkelt för de flesta att kopiera och använda artisters personliga egenskaper, inklusive röst och utseende, i manipulerade reproduktioner av deras framträdanden.

Mot denna bakgrund träffade därför den danska regeringen och flera partier en politisk överenskommelse den 26 juni 2025 om att skapa skydd mot spridning av digitala efterbildningar genom att införa två nya skydd i den danska upphovsrättslagen: ett allmänt skydd mot realistiska digitalt genererade efterbildningar av personliga egenskaper utan samtycke, samt ett särskilt skydd för utövande konstnärer och artister mot efterbildningar av deras konstnärliga framträdanden.

Två nya skydd i den danska upphovsrättslagen

Det föreslagna allmänna skyddet innebär att realistiska digitalt genererade efterbildningar av en persons personliga fysiska egenskaper, såsom utseende, röst och rörelser, inte får göras tillgängliga för allmänheten utan den efterbildade personens samtycke. Skyddet föreslås gälla under den efterbildade personens livstid och 50 år därefter.

Parallellt införs ett särskilt skydd för utövande konstnärers och artisters fysiska egenskaper i samband med deras framträdanden. Detta skydd omfattar realistiska digitalt genererade efterbildningar av en utövande konstnärs eller artist konstnärliga framträdande. Skyddet omfattar dock inte exempelvis TV-intervjuer där artisten uppträder som privatperson. Beroende på omständigheterna kan en sådan efterbildning i stället omfattas av det allmänna skyddet.

Skyddet ska endast gälla tillgängliggörande för allmänheten. Detta innebär att det är tillåtet att använda verklighetsnära digitalt genererade efterbildningar inom privatsfären.

Vad är realistiskt?

Med "realistiskt" avses att efterbildningen måste kunna skapa risk för förväxling med den efterbildade personen. I den utsträckning efterbildningen är tydligt märkt som artificiellt genererad eller manipulerad kommer det som utgångspunkt inte att föreligga någon risk för förväxling. Begreppet "digitalt genererad" ska förstås brett och omfattar allt som genererats med hjälp av tekniska hjälpmedel, från sofistikerade AI-verktyg till enklare redigeringsprogram.

Undantag yttrandefrihet

Lagförslaget innehåller ett viktigt undantag: realistiska digitalt genererade efterbildningar som huvudsakligen är uttryck för karikatyr, satir, parodi, pastisch, maktkritik eller samhällskritik omfattas inte av förbudet, såvida inte efterbildningen utgör desinformation som specifikt kan leda till allvarlig fara för andras rättigheter eller väsentliga intressen, såsom liv, hälsa, privatliv, anseende eller egendom.

I bedömningen av om en efterbildning är en karikatyr ska det vägas in om det är tydligt att det är en karikatyr, vilket kan inkludera efterbildningens grafiska kvalitet samt ord, handlingar, objekt, platser, personer och sammanhang som framgår av efterbildningen.

Rättsmedel och sanktioner

Intrång i det föreslagna skyddet för konstnärer och artister innebär att den efterbildade artisten har rätt att få ersättning och kompensation för den skada som orsakats av överträdelsen enligt upphovsrättsliga ersättningsregler. Domstol kan besluta att kopior som kränker både det allmänna och det särskilda skyddet ska återkallas från handeln, permanent avlägsnas från handeln, förstöras, överlämnas till den skadelidande parten eller avlägsnas från det digitala medium som de gjorts tillgängliga på.

Viktigt att notera är att överträdelser inte omfattas av upphovsrättslagens straffrättsliga bestämmelser – i stället kan skadestånd och ersättning sökas genom det civilrättsliga systemet, där den skadelidande parten själv ansvarar för att driva ärendet.

Forslag til lov om ændring af lov om ophavsret.

Kan liknande lagstiftning införas i Sverige?

Sverige har viss reglering på området genom bestämmelser om förtal, olaga integritetsintrång och dataskyddsförordningen. Därtill följer det av lagen om namn och bild i reklam att det krävs samtycke för att få använda annans namn och bild i marknadsföring. Detta skydd är dock begränsat till just namn och bild, och omfattar exempelvis inte röster. I dagsläget saknar därmed Sverige en motsvarande generell rätt till sitt utseende och röst såsom den som föreslås införas i dansk lagstiftning. Genom den snabba utvecklingen av AI-tjänster, och problemen med Deepfakes, är det dock troligt att fler europeiska länder, däribland Sverige, kan komma att införa regleringar som adresserar dessa problem.

Som jämförelse kan nämnas att USA har valt en annan approach än den upphovsrättsliga för att stävja nakenbilder och sexuellt innehåll. I maj 2025 antogs nämligen TAKE IT DOWN Act (Tools to Address Known Exploitation by Immobilizing Technological Deepfakes on Websites and Networks Act) som kriminaliserar medvetna publiceringar av intima visuella framställningar (både AI‐förfalskade och autentiska) av vuxna eller minderåriga, där motivet är att skada, och där personen inte gett samtycke. Denna lag innebär dessutom att plattformar (“covered platforms”) måste införa en process där den utsatte kan inkomma med anmälan för att få materialet borttaget inom 48 timmar.