AI, etik och juridik: Så navigerar du tryggt i en ny teknisk verklighet

Hur kan du som verksamhetsledare eller jurist säkerställa att AI används på ett säkert, etiskt och affärsmässigt sätt? Under 2025 har Lindahl arrangerat en omfattande webbinarserie om AI, etik och juridik. Den här artikeln summerar de viktigaste insikterna – från AI-bias och compliance till affärsnytta och kommande reglering.

AI i snabb utveckling – möjligheter och risker

Artificiell intelligens är inte längre en framtidsteknik utan i högsta grad här och nu. Utvecklingen går snabbt och rör sig från experiment till affärskritiska verktyg, och det görs enorma investeringar vilket visar att utvecklingen bara kommer att fortsätta. Detta var också bakgrunden till Lindahls webbinarserie – när tekniken utvecklas så snabbt, hur säkerställs ett etiskt och juridiskt hållbart användande?

– Vi ser hur AI inte bara utmanar teknikens gränser, utan också hur såväl individer som företag tänker kring ansvar, transparens och affärsstrategi. Det gör etik till en förutsättning snarare än ett mervärde, säger Lukas Jönsson, advokat och ansvarig för Lindahls AI-serie.

AI-bias: När tekniken förstärker orättvisor

Bias, det vill säga partiskhet, är en av de stora riskerna med AI vilket diskuterades vid webbinariet från den 13 februari. Eftersom AI-system tränas på historisk data finns risk att fördomar cementeras eller förstärks, vilket kan leda till:

  • Desinformation: AI kan lära sig felaktigheter från obalanserade eller manipulerade källor.

  • Diskriminering: Obalanser i datan riskerar att leda till felaktiga slutsatser vid exempelvis rekrytering.

  • Hallucinationer: Generativ AI kan påstå fakta som inte stämmer alls, men få det att låta övertygande.

Lösningen ligger i dels tekniska skydd, men framför allt i medvetna organisationer med tydliga etiska riktlinjer.

Vikten av att etablera en AI-kompass

För att framtidssäkra AI-användningen rekommenderas företag och organisationer att säkerställa ett internt förhållningssätt byggt på fyra grundprinciper:

  • Transparens – Var tydlig mot kunder och användare om hur och när AI används.

  • Säkerhet och ansvar – Efterlev lagar och förordningar, och sätt tydliga ansvarsroller.

  • Hållbarhet – Välj leverantörer med etik och hållbarhet i åtanke.

  • Medvetenhet – Utbilda medarbetarna löpande och skapa en AI-strategi som håller över tid.

– För många organisationer är det inte längre en fråga kring om man ska använda AI, utan hur man gör det på ett säkert, hållbart och värdeskapande sätt, betonar Lukas Jönsson.

När AI blir lag – den 2 augusti 2026 förändras spelreglerna

I avsnittet från den 6 mars talades det om hur EU:s AI-förordning AI Act är det första storskaliga lagpaketet i sitt slag och trädde i kraft den 1 augusti 2024. De flesta reglerna börjar dock gälla den 2 augusti 2026. Förordningen delar in AI-system i olika riskkategorier och förbjuder vissa tekniker helt. Högrisk-AI, exempelvis inom rekrytering och sjukvård, måste leva upp till specifika krav på transparens, säkerhet och datakvalitet.

I USA saknas i nuläget en samlad lagstiftning. I stället finns policyinitiativ som AI Bill of Rights och exekutiva order, samt prejudicerande rättsfall kopplade till upphovsrätt. Skillnaden mellan EU:s tydliga regelverk och USA:s mer fragmenterade system ökar behovet av juridisk anpassning för globalt verksamma företag.

Företag bör redan nu:

  • Kartlägga sina AI-system och förstå vilka regelverk de omfattas av

  • Implementera åtgärder för transparens, dataskydd och dokumentation

  • Utbilda medarbetare i de legala och etiska frågorna

AI i M&A: Från due diligence till integration

Från ett affärsperspektiv har AI potential att effektivisera hela processen vid företagsöverlåtelser. I webbinariet från den 25 april diskuterades hur AI används för att förbättra såväl due diligence som avtalsförhandling och integration.

Vid due diligence kan AI-verktyg analysera stora datamängder snabbt och identifiera risker och möjligheter, vilket ger ett bättre beslutsunderlag. Samtidigt krävs medvetenhet om tekniska begränsningar som "black box"-effekter. I EU:s AI-förordning introduceras dessutom AI som ett nytt granskningsområde och ett krav för bolag där AI är en bärande del.

Vidare kan AI även användas i avtalsförhandling för att försäkra att avtal anpassas till AI-relaterad verksamhet. Vid integration efter transaktionen kan så kallade Transitional Services Agreements (TSA) säkerställa kontinuitet i AI-användning.

Affärsfördelar för den som agerar proaktivt

Insikterna från Lindahls webbinarserie tydliggör att AI inte är enbart en teknik- eller compliancefråga. Juridik, teknik, etik och affärsstrategi behöver samverka för att organisationer ska kunna använda AI med förtroende och tydlig affärs- och verksamhetsnytta.

– Det har varit både inspirerande och intressant att följa AI-utvecklingen så nära under året. Serien har gett oss möjlighet att lyfta frågor vi vet att många brottas med, och samtidigt visa att juridiken har en självklar plats i det strategiska AI-arbetet, avslutar Lukas Jönsson.

Vill du veta mer om hur Lindahl kan bidra med rådgivning inom AI och juridik? Kontakta gärna någon av våra experter.

Se hela serien om AI, etik och juridik on demand

Samtliga nio webbinarier i serien AI, etiken och juridiken finns tillgängliga på Lindahls webbplats. Läs mer och ta del av alla avsnitt här.

AI, teknologi

Vill du veta mer? Kontakta:

Lukas Jönsson

Counsel | Advokat
Nyheter, event och insikter