De senaste åren har det skett en snabb utveckling där molntjänster har gått från att vara något för de vågade till att bli en självklarhet. Att köpa infrastruktur eller applikationer som tjänst över internet har blivit ett naturligt val för många företag, även om utmaningar kvarstår inte minst i t.ex. reglerade branscher som finanssektorn.
Det är dock inte bara infrastruktur och applikationer som köps som molntjänster. Även köp av plattform som tjänst (s.k. PaaS) ökar stadigt, där företag väljer att också utveckla egen mjukvara i molnet. Denna typ av molntjänster väcker ett antal intressanta juridiska frågor, inte minst frågor rörande de immateriella rättigheterna till mjukvara som molntjänstkunden skapar i plattformstjänsten. Köpare av plattformstjänster bör noga analysera molntjänstleverantörernas olika villkor och erbjudanden i dessa frågor.
En mjukvara skyddas av upphovsrätt och dess tekniska funktion i kombination med hårdvara kan också skyddas av patent. Molntjänstleverantören har typiskt sett upphovsrätten eller innehar patenten till plattformstjänsten. Om en molntjänstkund utvecklar en egen mjukvara i plattformstjänsten – vem får då upphovsrätten till denna? Och vad gäller i förhållande till molntjänstleverantören om någon stämmer molntjänstkunden för upphovsrätts- eller patentintrång, med påståendet att den mjukvara som kunden har utvecklat baserat på programvara från molntjänstleverantören eller funktioner i dennes plattform gör intrång i tredje mans rättigheter?
Faktum är att dessa frågor i hög grad styrs av molntjänstleverantörernas avtalsvillkor. Om man jämför tre stora molntjänster – Amazon Web Service, Microsoft Azure och Google Cloud Platform – kan man konstatera att det här finns vissa väsentliga skillnader i det skydd avseende immateriella rättigheter som leverantörerna erbjuder sina kunder. Bland annat kan konstateras att Microsoft, inom ramen för sitt program Azure IP Advantage program – har tagit ett antal viktiga steg i kundens riktning som saknar motsvarighet hos de andra leverantörerna.
Skadeslöshetsbestämmelser vid immaterialrättsintrång
Om en molntjänstkund till Google stäms av tredje man för att göra immaterialrättsintrång kommer Google att, med vissa undantag, hålla kunden skadeslös om kravet exempelvis baseras på ett påstående att kundens användning av Googles teknologi innebär ett intrång i patent, upphovsrätt, affärshemligheter eller varumärken. Microsoft har i princip motsvarande villkor.
Amazon synes dock inte ha motsvarande bestämmelser i villkoren för AWS, vilket innebär att kunder till Amazon alltså inte är skyddade mot krav relaterade till intrång i immateriella rättigheter kopplad till användning av Amazons molntjänster.
’Springing license’
Alla de stora molntjänsterna baseras till del på olika mjukvarupatent. En fråga är vad som händer om en molntjänstleverantör skulle sälja ett patent som ligger till grund för delar av molntjänsten. Måste kunden då erlägga royalty till den nye patentinnehavaren?
Här har Microsoft infört något som man benämner en ’springing license’, vilket innebär att Microsoft ger sina kunder en royaltybefriad engångslicens till patent som ska överlåtas så att kunderna kan fortsätta att använda de tjänster som bygger på patentet. Licensen är dock förenad med en viktig avgränsning, nämligen att den endast gäller om Microsoft säljer patentet till ett icke-verksamhetsdrivande bolag (s.k. Non-Practicing Entity – NPE), vilket naturligtvis begränsar licensens praktiska värde för kunderna.
Patentsköld
Patentprocesser utkämpas inte sällan genom anfall och motanfall, där den som anklagas för att göra intrång i ett patent ofta försvarar sig med att hävda att motparten självt gör intrång i något sina patent. Stora aktörer som Microsoft, Amazon och Google är innehavare av stora patentportföljer, vilka kan tjäna som avskräckande skydd mot anklagelser om patentintrång och användas i förlikningsuppgörelser. Mindre aktörer har inte detta skydd och blir därför lättare offer för större aktörers intrångspåståenden.
I ljuset av detta är det intressant att se att Microsoft erbjuder ett speciellt skydd till sina molntjänstkunder inom ramen för Azure IP Advantage program som vare sig Google eller Amazon erbjuder sina kunder. Skyddet benämns ’patent pick’. Det innebär att en molntjänstkund som får ett krav från en kommersiell aktör baserat på ett påstående att mjukvara utvecklad i Microsoft Azure gör intrång i annans patent får möjlighet att köpa ett av tiotusen patent från Microsoft för att använda som ”moteld” i patentprocessen. Molntjänstkunden skulle då i praktiken använda det köpta patentet för att framställa ett motkrav avseende patentintrång baserat på det köpta patentet.
Man skulle kunna likna denna möjlighet vid en skyddande sköld mot patentintrångskrav eftersom ett företag som överväger att framställa sådana krav tvingas beakta risken för att utsättas för motkrav baserat på Microsoft mycket omfattande patentportfölj. Skyddet är naturligtvis inte absolut, men kan med rätt förutsättningar vara avgörande.
Utveckling framåt?
Det kan alltså konstateras att Microsofts, Googles och Amazons molntjänstvillkor innehåller viktiga skillnader avseende immaterialrättsskydd och att Microsoft verkar vilja inta en progressiv position, framförallt genom sin möjlighet till patentsköld. Det är sannolikt att vi kommer att se vidareutvecklingar från alla de stora molntjänstleverantörerna inom dessa områden, eftersom det definitivt finns en kundnytta i att kunna erbjuda sina kunder skydd mot anklagelser om olika former av immaterialrättsintrång. Men sannolikt kommer det även fortsättningsvis att finnas viktiga skillnader mellan de olika leverantörernas villkor, vilket alla som överväger att köpa plattformstjänster behöver beakta i sina utvärderingar.