Vanliga frågor om konkurs och företagsrekonstruktion

Det viktigaste är att inte köra på och hoppas att det ordnar sig, utan att i ett så tidigt skede som möjligt ta hjälp – förslagsvis juridisk rådgivning inom obeståndsrätt.

Om du kontaktar oss på Lindahl kan vi ofta utifrån din beskrivning göra en preliminär juridisk bedömning av vilken möjlighet som står till buds. Om vi har möjlighet att bistå dig kan du sedan själv bestämma om du vill att vi ska påbörja ett ärende.

Företagsrekonstruktion beviljas för tre månader i taget. En lyckad företagsrekonstruktion pågår vanligen mellan 6-12 månader. En informell företagsrekonstruktion är ett formlöst förfarande där de praktiska förutsättningarna blir avgörande för hur länge förfarandet kan fortgå.

En konkurs kan som huvudregel avslutas tidigast efter det bouppteckningssammanträde som ska hållas hos konkursförvaltaren inom två månader efter konkursbeslutet. En ytterligare förutsättning för att konkursen ska avslutas är att konkursförvaltaren har avgett en s.k. förvaltarberättelse. Många konkurser pågår dock mellan sex månader och ett år och vissa stora och komplicerade konkurser kan pågå betydligt längre än så. En likvidation av ett aktiebolag måste alltid pågå i minst sex månader, vilket är den tid som kallelse sker på okända borgenärer. På grund av myndigheternas handläggningstider tar förfarandet i praktiken något längre tid än sex månader.

Kostnader som uppkommer vid företagsrekonstruktion och likvidation betalas av rekonstruktions-/likvidationsbolaget. Vid konkurs ska konkurskostnaderna i första hand betalas med konkursgäldenärens tillgångar, men om tillräckliga medel saknas bekostas konkurskostnaderna av staten. Även den fordringsägare ansökt om konkursen kan åläggas att betala en begränsad del av konkurskostnaderna.

Det finns primärt tre situationer där en ställföreträdare/styrelseledamot i ett aktiebolag kan bli betalningsansvarig för bolagets skulder nämligen

• om bolaget inte betalar sina förfallna skatter;

• om åtgärder inte vidtas vid kapitalbrist (upprättande av kontrollbalansräkning m.m.); och

• om årsredovisning inte avges.

Den period för vilken en företrädare ansvarar för bolagets skulder avbryts i flera fall av att bolaget ansöker om likvidation eller konkurs.

Anställda som arbetar i ett företag som inleder företagsrekonstruktion eller bolag som försätts i konkurs kan ha rätt till statlig lönegaranti för bl.a. innestående lön, uppsägningslön och semesterersättning. Beslut om lönegaranti fattas av konkursförvaltaren, varefter ersättningen utbetalas av lönegarantienheten på länsstyrelsen.

Konkursförvaltaren kan under en begränsad period fortsätta att bedriva konkursbolagets verksamhet. De anställda som arbetar i verksamheten får då lönegaranti under konkursens första månad. Ska driften fortsätta efter denna period betalas de anställdas löner av konkursboet.

Även vid företagsrekonstruktion betalas de anställdas löner genom lönegarantin under den första månaden. Därefter betalas lönerna som vanligt av rekonstruktionsbolaget.

Syftet med företagsrekonstruktion är att rekonstruktionsbolaget ska repa sig från sina ekonomiska problem och att de anställda kan ha kvar sina anställningar.

När ett bolag försätts i konkurs sägs däremot alla anställda upp, eftersom konkursbolaget ska avvecklas genom konkursen. Ibland kan konkursförvaltaren överlåta verksamheten till en ny verksamhetsutövare och de anställda har då ofta möjlighet att få en ny anställning hos förvärvaren.

När en person eller ett bolag försätts i konkurs kan rättshandlingar, t.ex. betalningen av en skuld, som skett innan konkursen återgå. Det innebär vid betalning att den som fått betalt måste återlämna pengarna till konkursboet och personen får i stället en fordran i konkursen.

Det finns olika återvinningsregler, som tillsammans täcker en mängd olika situationer. Det är svårt för den oinvigde att bedöma riktigheten av ett återvinningskrav. Om kravet rör ett beaktansvärt belopp finns det ofta skäl att anlita en advokat som är specialiserad på området.

Ja, vi bistår återkommande med juridisk rådgivning i obeståndsrätt, då kunden antingen visar tecken på begynnande obestånd eller blir föremål för ett insolvensrättsligt förfarande. Vi kan t.ex. föra förhandlingar med kunden och begränsa riskerna för att olika dispositioner blir föremål för återvinning. Om kunden ansöker om rekonstruktion eller går i konkurs kan vi bevaka era intressen i förfarandet. Vi biträder även regelbundet vid tvister om återvinning och separationsrätt m.m.

Den som har en fordran i konkursen ska anmäla den till konkursförvaltaren. Om utdelning till oprioriterade fordringsägare aktualiseras, inleds ett bevakningsförfarande. Fordringsägarna måste då vid tingsrätten skriftligen bevaka sina fordringar i konkursen för att ha möjlighet till utdelning. Konkursförvaltaren granskar bevakningarna och kan anmärka mot felaktiga eller oklara bevakningar. Fordringsägarens rätt till utdelning kan då komma att prövas av tingsrätten. På grundval av bevakningsförfarandet upprättar konkursförvaltaren ett utdelningsförslag som ska fastställas av tingsrätten. När förslaget vunnit laga kraft betalar konkursförvaltaren ut pengar till fordringsägarna i enlighet med förslaget.

Tvångslikvidation är när Bolagsverket självständigt beslutar att ett aktiebolag ska gå i likvidation och utser en likvidator. Vanliga orsaker till tvångslikvidation är att någon årsredovisning inte avgetts eller att bolaget saknar styrelse.

En frivillig likvidation är när aktieägarna på bolagsstämman beslutar att ett aktiebolag ska gå i likvidation. Aktieägarna kan då föreslå likvidator och Bolagsverket prövar sedan om den föreslagna likvidatorn är lämplig för uppdraget.

Ja, likvidatorn ersätter aktiebolagets styrelse och om det saknas tillgångar till betalning av skulder och avvecklingskostnader ansöker likvidatorn om att bolaget ska försättas i konkurs.

Genom att ge in en ansökan om konkurs till tingsrätten i den stad där bolaget har sitt registrerade säte. En konkursansökan ska innehålla ett yrkande om att bolaget ska försättas i konkurs samt en motivering till varför bolaget ska försättas i konkurs.

Kontakta någon av våra konkursförvaltare om ni behöver råd och hjälp med er konkursansökan.

En konkursbouppteckning är en förteckning över konkursbolagets tillgångar och skulder, så som de såg ut per konkursdagen. I en konkursbouppteckning ska också en sammanställning över det räkenskapsmaterial som omhändertagits finnas med. Konkursbouppteckningen ska ges in till tingsrätten senast en vecka före boupptecknings­sammanträdet hos konkursförvaltaren.

Ett boupptecknings­sammanträde är ett sammanträde inför konkursförvaltaren där de personer som utgjorde konkursbolagets styrelse vid konkursutbrottet ska bekräfta riktigheten av innehållet i konkursbouppteckningen.

Den fordringsägare som vill bevaka sin fordran i konkursen, och därmed ha en möjlighet att helt eller delvis få sina fordringar betalda, måste ge in en bevakningsinlaga till tingsrätten. Information om vad bevakningsinlagan ska innehålla samt när och hur den senast ska lämnas in till tingsrätten framgår av en skrivelse som skickas ut av tingsrätten i samband med att ett bevakningsförfarande inleds.

En konkurs avslutas på ansökan av konkursförvaltaren,, eventuellt i kombination med ett utdelningsförslag om hur medlen ska fördelas mellan borgenärerna. Det är tingsrätten som beslutar om konkursens avslutande samt även om konkursförvaltarens arvode. Tingsrätten fastställer även vilken utdelning som borgenärerna ska få i konkursen. I och med tingsrättens beslut upphör både konkursbolaget och konkursboet att existera.

Det är de personer som per konkursdagen utgör ett bolags styrelse som ansvarar för att deklarationer och kontrolluppgifter avseende tiden fram till och med konkursdagen lämnas in till Skatteverket. Det har ingen betydelse att sådana uppgifter måste lämnas in efter konkursdagen, så länge de avser tid före konkursen.

Efter att konkursen avslutats finns de skulder som inte betalats genom utdelning i konkursen kvar. En konkurs är alltså inte att likställa med en skuldsanering.

Det vanligaste misstaget är att företaget agerar för sent och inte har förberett sig tillräckligt inför en företagsrekonstruktion.

En företagsrekonstruktion kan förlängas av tingsrätten med tre månader åt gången i upp till ett år. De flesta framgångsrika företagsrekonstruktioner pågår mellan sex och tolv månader.

En företagsrekonstruktion enligt den tidigare gällande lagen syftade normalt till genomförandet av ett ackord innebärandes att skulderna sattes ned med en viss andel, ofta till 25 procent av skuldbeloppet. Även enligt den nya lagen kommer en rekonstruktion medföra en skuldnedskrivning. Förslag till skuldnedskrivning presenteras med andra eventuella åtgärder i rekonstruktionsplanen. Det är bolagets oprioriterade borgenärer (främst Skatteverket och leverantörer) som omfattas av en skuldnedskrivning. Om en tillräcklig majoritet vinns för den föreslagna skuldnedskrivningen, är även de borgenärer som röstat emot förslaget bundna av det.

Därför att alternativet till en skuldnedskrivning som huvudregel är att företaget går i konkurs och att borgenären då får betydligt mindre betalt på sin fordran än den betalning som erhålls genom rekonstruktionsplanen.

Rekonstruktionsplanen kan föreskriva olika skuldnedskrivningar, eller andra typer av belastningar, för olika grupper av borgenärer och oftast kommer borgenärer med förmånsrätt eller säkerheter inte att omfattas av en skuldnedskrivning. Borgenärer med förmånsrätt eller säkerheter har oftast inte lika mycket att förlora på att bolaget går i konkurs eftersom de kan påräkna utdelning före oprioriterade borgenärer vid en konkurs.

Företagsrekonstruktion skyddar tillfälligt mot personligt betalningsansvar för skatteskulder som förfaller till betalning närmast efter att ansökan givits in till tingsrätten. För skatteskulder som uppkommer under rekonstruktionsförfarandet gäller de vanliga reglerna om personligt ansvar.

Företagsrekonstruktion skyddar inte mot personligt betalningsansvar enligt reglerna om kontrollbalansräkning i 25 kap. aktiebolagslagen. Regelverket om kontrollbalansräkning måste därför följas även under en företagsrekonstruktion.

Leverantörer och kunder kan reagera negativt på en rekonstruktion av företaget. Inte sällan finns en bristfällig förståelse för vad en rekonstruktion innebär. Att befinna sig i företagsrekonstruktion innebär också regelmässigt hinder för deltagande i offentliga upphandlingar. Innan företagsrekonstruktion inleds måste därför för- och nackdelar med en rekonstruktion noga övervägas.

Ett alternativ till att ge in en ansökan om företagsrekonstruktion till tingsrätten är att försöka komma överens på frivillig väg med borgenärerna, ett så kallat underhandsackord. Förhandlingar om underhandsackord ger samtidigt inte samma omfattande skydd för företaget som ett formellt förfarande medför.

Ett annat alternativ kan vara att ansöka om konkurs, vilket också kan vara ett effektivt sätt att rekonstruera en verksamhet. Nackdelen med konkurs är att företagets aktieägare då förlorar hela sitt aktieägarvärde i företaget, vilket däremot kan räddas genom en framgångsrik företagsrekonstruktion.

Ett tredje alternativ är att finna nya finansiärer som tror på företagets framtid och därför är beredda att skjuta till medel mot att nödvändiga förändringar genomförs i verksamheten.