Två positiva nyheter på skatteområdet som aktualiseras vid omstruktureringar

Förslag om nya regler om avdrag för tidigare års underskott

Den 22 januari 2024 publicerade Finansdepartementet en promemoria där man föreslår ändringar av reglerna om avdrag för tidigare års underskott.

Tidigare års underskott omfattas av en rad avdragsbegränsningar. Reglerna är komplicerade och kan innebära att underskott försvinner eller spärras efter en ägarförändring, Dels genom den så kallade beloppsspärren, men även koncernbidragsspärren och fusionsspärren. Från reglerna finns vissa undantag som kan vara svåra att tillämpa.  Förslaget som är tänkt att gälla från den 1 januari 2025 berör huvudsakligen beloppsspärren och innebär i korthet följande:

• Underskott från tidigare år som överstiger 200 procent av utgiften för förvärvet försvinner efter en ägarförändring enligt nuvarande regler. Denna gräns höjs till 300 procent. Det innebär att ett högre underskott kan behållas efter ägarförändringar. Regelns funktion i sig förändras inte.

• Undantagen från spärrarna utvidgas. Idag finns ett undantag från spärrarna när den tidigare ägaren hade ett bestämmande inflytande i underskottsbolaget redan innan ägarförändringen. Däremot omfattades inte äganden i oäkta koncerner av undantaget. Nu föreslås att undantaget även ska kunna tillämpas i oäkta koncerner. Det innebär att underskott inte ska begränsas när det bestämmande inflytandet i praktiken inte har ändrats, tex om en individ äger aktier både privat och genom bolag.

• Det föreslås även en förenkling av regelverket när en grupp personer under en period förvärvar en viss andel av rösterna i ett underskottsföretag, den s.k. flockregeln. Idag tittar man på ägarförändringar hos små ägare över en femårsperiod. Denna period ändras till tre år. Kriterierna för när mindre aktieägares köp och försäljningar av aktier medför en ägarförändring där beloppsspärren aktualiseras justeras bl.a. genom att gränsen för hur små andelar som ska räknas in höjs. Beloppsspärren kommer nu inträda först när två eller flera personer dels var och en förvärvat andelar i underskottsföretaget med minst 20 procent av samtliga röster, dels tillsammans förvärvat andelar i underskottsföretaget med mer än 50 procent av samtliga röster. Bestämmelsen föreslås också utvidgas till att även omfatta indirekta förvärv, dvs. när gruppen fysiska personer förvärvar andelar i ett företag som har det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.

• Slutligen förtydligas reglerna om vilka kapitaltillskott som ska räknas med vid beräkningen av utgiften för förvärvet, detta gäller även när kapitaltillskottet lämnas till ett annat företag som ingår i samma koncern som underskottsföretaget. Förändringen innebär att utgiften för förvärvet inte ska minskas med sådana kapitaltillskott även om det är ett indirekt förvärv.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att nekat ränteavdrag vid koncerninternt förvärv strider mot EU-rätten

HFD meddelade nyligen i en dom att det skulle strida mot EU-rätten att tillämpa de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna på koncerninterna förvärv av aktier om förvärvet inte bedömts som affärsmässigt motiverat.

Omständigheterna i målet var i korthet följande. A och B AB ingår i en internationell koncern där koncernen hade behov av att genomföra en omstrukturering genom ett antal koncerninterna transaktioner. Som ett led i omstruktureringen skulle A AB förvärva samtliga aktier i C från koncernbolaget D. Förvärvet finansierades genom att B AB tog upp ett marknadsmässigt lån inklusive ränta hos koncernbolaget D (bolaget var hemmahörande i ett annat EU-land).

Skatterättsnämnden ansåg att ränteutgifterna träffades av huvudregeln om avdragsbegränsningar för räntor i 24 kap. 19 § första stycket IL med hänvisning till att förvärvet inte var affärsmässigt motiverat utan föranlett av andra koncerninterna skäl.

HFD fann däremot att det skulle strida mot den EU-rättsliga etableringsfriheten att vägra avdrag. Detta bl.a. med hänvisning till att bestämmelsen enligt förarbetena inte var avsedd att träffa räntebetalningar som inte medför någon skatteförmån. HFD ansåg därför att undantagsregeln var tillämplig varför avdrag för ränteutgifter skulle medges.

Lindahls kommentar:

Både underskottsreglerna och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna är komplicerade regelverk som begränsar möjligheten till att göra koncerninterna omstruktureringar varför vi välkomnar både Finansdepartementets promemoria och domen från HFD.

Kontakta gärna oss på Lindahl om du har frågor.