Senaste nytt i finansiell reglering – augusti 2025

Skatteverket hemställer om ny utredning avseende beskattningen av kapitalförsäkringar

Skatteverket har hemställt att regeringen ska genomföra en utredning för att säkerställa att beskattningen av kapitalförsäkringar blir mer förutsebar och att de inte används i skatteundandragande syfte. Skatteverket anser att gränsen för vad som utgör skattemässigt tillåtna tillgångar i en kapitalförsäkring är oklar. Skatteverket menar också att det uppstår värderingsproblematik när onoterade tillgångar placeras i en kapitalförsäkring.

FI publicerar rapport om intressekonflikter vid försäkringsförmedling

Enligt en fördjupad analys från Finansinspektionen föreligger det stora risker för intressekonflikter vid försäkringsförmedling. Anledningen härtill är enligt inspektionen att ersättning ofta utgår även om ingen rådgivning lämnas, att flyttersättningar i form av provisioner utgör en stor del av förmedlares intäkter och att den rörliga ersättningen till rådgivare i vissa fall överstiger den fasta lönen. Undersökningen har omfattat kapital- och pensionsförsäkringar som har förmedlats inom individuell tjänstepension och inte kollektivavtalad tjänstepension. FI kommer härefter att fortsätta bevaka marknaden och kan komma att följa upp hanteringen av intressekonflikter hos enskilda företag som bedriver försäkringsdistribution.

Statusuppdatering för RIS och FIDA

Under de pågående förhandlingarna av Retail Investment Strategy (”RIS”) har EU-kommissionen nu gjort en översyn i syfte att förenkla regelverket. Det tidigare polska ordförandeskapet i ministerrådet ansåg dock att syftena med RIS inte längre uppnås och pausade förhandlingarna under en tid. Förhandlingarna förväntas nu återupptas under det danska ordförandeskapet som inleddes den 1 juli 2025.

Avseende förslaget till förordningen om öppna finansiella tjänster (”FIDA”) har EU-kommissionen tagit fram ett reviderat förslag för att begränsa rätten till dataåtkomst och för att stärka EU:s tekniska samordning. Samtidigt är fortfarande flertalet medlemsstater skeptiska till de kostnader och den administration som skulle krävas för att förbereda systemen för att dela data.

Eiopa har inlett konsultationer avseende nya krishanteringsregler

Europeiska försäkringsmyndigheten (”Eiopa”) har öppnat en konsultationsrunda avseende flera delar i det nya krishanteringsregelverket (IRRD). Konsultationen avser, bland annat, förebyggande återhämtningsplaner, innehållet i resolutionsplaner, identifiering av kritiska funktioner och bedömningen avseende ett försäkringsföretags resolutionsbarhet. Konsultationen pågår t.o.m. den 31 juli 2025.

Regeringen har tagit fram en promemoria om nya regler för utbetalning från pensionsförsäkring

Promemorian föreslår ett antal undantag från villkoret om att utbetalning från en pensionsförsäkring ska göras med samma eller med stigande belopp under de första fem utbetalningsåren. I stället föreslås att pension ska få utbetalas med lägre belopp om sänkningen beror på ändringar av försäkringstekniska antaganden, uttag av avgifter som följer av försäkringsavtalet eller ändringar av antalet utbetalningar per år. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Eiopa undersöker försäkringssektorns användning av generativ AI

Eiopa har publicerat en enkät för den europeiska försäkringssektorn att besvara avseende i vilken utsträckning försäkringsföretagen har implementerat, eller planerar att implementera, generativa AI-lösningar i deras verksamheter. I Sverige genomförde FI en sektorsöverskridande undersökning med motsvarande tema under 2024.

FI granskar extremväders påverkan på försäkringsskydd

FI har meddelat att en fördjupad analys har inletts avseende hur ett mer frekvent extremväder påverkar konsumenters försäkringsskydd.

Eiopa upphäver IKT- och outsourcingriktlinjer

Med anledning av Doras påbörjade tillämpning upphävde Eiopa dess IKT-riktlinjer och riktlinjerna avseende outsourcing till molntjänstleverantörer från och med den 17 januari 2025. Syftet är att undvika dubbelregleringar mellan riktlinjerna och Dora.

Promemoria föreslår införlivande av bankpaketet

Finansdepartementet har tagit fram en promemoria med förslag om ändringar för att införliva ändringar i kapitaltäckningsdirektivet. De huvudsakliga ändringarna består i att förändringar av styrelseledamöter och VD ska anmälas i förväg till FI; att kreditinstitut, och i vissa fall även FI, ska genomföra lämplighetsbedömningar av s.k. nyckelpersoner; att en särskild tillståndsplikt införs för företag utanför EES; att ett nytt ansökningsförfarande för förvärv av väsentliga innehav liksom en justerad tillståndsplikt för verkställande av fusions- och delningsplaner införs; samt ett nytt anmälningsförfarande för väsentliga överföringar av tillgångar och skulder. Därutöver föreslås det införas en karens för vissa arbets- och uppdragstagare hos FI innan dessa tar en anställning eller ett uppdrag hos ett företag under tillsyn. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 11 januari 2026. Reglerna om särskild tillståndsplikt för företag utanför EES föreslås dock träda i kraft först den 11 januari 2027.

Beslut om att upphäva LVK

Riksdagen har röstat igenom regeringens förslag om att upphäva lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter (”LVK”). Därmed kommer som huvudregel endast kreditinstitut att kunna bedriva näringsverksamhet med att lämna och förmedla konsumentkrediter. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025. Företag som har tillstånd enligt LVK eller verkar under ett undantag kommer dock att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet fram till den 31 juli 2026. Om ett företag senast den 31 juli 2026 har lämnat in en ansökan om tillstånd till FI kan företaget fortsätta att bedriva sin verksamhet till dess att ansökan slutligen har prövats.

Regeringen föreslår anpassningar till följd av ändringar i krishanteringsdirektivet

Regeringen lade den 27 maj 2025 fram en proposition avseende anpassningar i lagen om resolution till ändringar i EU:s krishanteringsdirektiv. Ändringarna består i att finansiella företag som enligt regelverket ska försättas i konkurs eller likvidation i stället för resolution inte omfattas av resolutionsreglernas krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Det innebär också att skulder som sådana företag emitterar inte ska dras av vid beräkningen av hur en resolutionsgrupp uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.

Riksgälden och Riksbanken i en gemensamt ansats till likviditetsförsörjning till banker i resolution

Riksgälden och Riksbanken har tagit fram en gemensam ansats till likviditetsförsörjning till banker i resolution. Båda myndigheterna har vissa befogenheter att tillhandahålla likviditet. Nu har de gemensamt specificerat ansatsen för sådant tillhandahållande. Även om utgångspunkten är att en bank i resolution ska klara av sin likviditet på egen hand kan situationer uppstå där så inte är fallet. I så fall ska i första hand en bedömning göras om det kan vara tillräckligt att Riksgälden ställer ut garantier för ny marknadsfinansiering. I andra hand ska Riksbanken tillhandahålla s.k. nödkrediter, vilket innebär att banker kan låna direkt av Riksbanken mot betryggande säkerhet. Om betryggande säkerhet inte kan ställas, kan Riksgälden ställa ut garantier för sådana lån. Det huvudsakliga syftet med arrangemangen är att skattemedel inte ska användas till bankernas likviditetsförsörjning.

Riksgälden uppmanar till enklare krishanteringsregler

Riksgälden har tillsammans med de andra nordiska resolutionsmyndigheterna uppmanat Europeiska bankmyndigheten till enklare och mindre komplexa regler för krishantering för banker. Riksgälden anser att regelverket skulle behöva vara mer principbaserat och riskorienterat för att resolutionsmyndigheter bättre förutsättningar att vara mer operativt redo för att hantera banker i kris.

Regeringen föreslår ett införande av register för bostadsrätter

I ett utkast till en lagrådsremiss har regeringen föreslagit att ett nytt register för bostadsrätter ska inrättas och hanteras av Lantmäteriet. Ett av de huvudsakliga syftena är att förenkla hanteringen av pantsättningar genom att registrering i registret görs till det sakrättsliga momentet, vilket därmed skulle ersätta det befintliga kravet på underrättelse till bostadsrättsföreningen. De lagändringar som avser uppbyggnad av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. De övriga ändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Konsumentkreditutredningen har överlämnat slutbetänkande

Konsumentkreditutredningen har överlämnat sitt betänkande i den del som avser anpassade regler till ändringarna i EU:s konsumenträttighetsdirektiv. Förslagen omfattar ändringar i reglerna om distansavtal. Dessa består i utvidgade krav på näringsidkares informationsgivning och tillhandahållandet av en ångerfunktion direkt i näringsidkarens onlinegränssnitt. De nya bestämmelserna föreslås att träda i kraft den 19 juni 2026. Den första delen av betänkandet, som avsåg införlivandet av det nya konsumentkreditdirektivet, överlämnades till regeringen i oktober 2024 (”Delbetänkandet”) och föreslog, bland annat, tillståndsplikt även för företag som bedriver kreditgivning eller kreditförmedling som en subsidiär del av verksamheten.

FI välkomnar i sitt remissvar förslaget från Delbetänkandet om att fler typer av lån, som fakturaköp och "köp nu, betala senare"-lösningar, ska omfattas av krav på kreditprövning. Syftet är att minska risken för att konsumenter hamnar i skuldfällor. FI anser dock att reglerna behöver förtydligas, särskilt kring vilka fakturor och kreditförmedlare som omfattas, för att undvika rättsosäkerhet. Myndigheten efterlyser också en bättre konsekvensanalys av hur många företag som påverkas av förändringarna.

I ett kompletterande remissyttrande till Delbetänkandet anför också FI att de föreslagna tillståndskraven är oproportionerliga vad avser subsidiära kreditförmedlare. FI menar att de föreslagna kraven på lämplighet på ägare och ledningen i sådana företag är alltför betungande och att det skulle vara en utmanande uppgift för inspektionen att ta ställning till huruvida ägare och ledning har lämplig kompetens för de uppgifter som dess företag ställs inför bortsett från kreditförmedlingen.

Europeiska bankmyndigheten begränsar tillämpningsområdet för dess IKT-riktlinjer

Till följd av den påbörjade tillämpningen av förordningen om digital operativ motståndskraft (Dora) har Eba uppdaterat tillämpningsområdet för dess IKT-riktlinjer. Innebörden är att företag som omfattas av Dora inte längre ska omfattas av IKT-riktlinjerna. Viss tillämpning kvarstår dock för vissa betaltjänstleverantörer som undantas betaltjänstdirektivet och därmed Dora.

Eba klargör förhållandet mellan Mica och PSD2

I ett s.k. No Action letter har Eba klargjort Micas tillämpning på leverantörer av kryptotillgångstjänster som hanterar e-pengatokens. Enligt Eba ska sådana leverantörer som har fått tillstånd att erbjuda överföringstjänster av e-pengatokens för konsumenters räkning inte behöva ett separat tillstånd som betalningsinstitut före den 2 mars 2026. Därefter behöver dock leverantörer av kryptotillgångstjänster ha ansökt om att få tillhandahålla betaltjänster. Eba uttalar dessutom att vissa andra kryptotillgångstjänster, exempelvis växling från kryptotillgångar till vanliga valuta, inte bör anses utgöra betaltjänster.

Regeringen föreslår ändrade amorteringskrav

Som en del av att regeringens översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder har regeringen föreslagit att amorteringskraven ska göras om. Det ursprungliga kravet ska kvarstå, vilket innebär att det även fortsättningsvis kommer att krävas 1 procent av kreditbeloppet i amortering för krediter med en belåningsgrad som överstiger 50 men inte 70 procent av bostadens värde samt 2 procent när denna belåningsgrad överstiger 70 procent. Det skärpta amorteringskravet, som innebär ytterligare 1 procent amortering om bostadskrediten överstiger 4,5 gånger låntagarnas bruttoårsinkomst, föreslås däremot tas bort. Därutöver föreslås bolånetaket höjas från 85 procent till 90 procent vid köp av ny bostad. Vid höjning av befintlig kredit föreslås bolånetaket uppgå till högst 80 procent av bostadens värde. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Regeringen föreslår grundavdrag för kreditinstitut

Regeringen har föreslagit att ett nytt grundavdrag, d.v.s. ett avdrag från beskattningsunderlaget som alla kreditinstitut har rätt till, ska införas i lagen om riskskatt för kreditinstitut. I kombination med att grundavdraget föreslås införas föreslås även skattesatsen att höjas från 0,06 procent till 0,07 procent av beskattningsunderlaget. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen utreder ytterligare åtgärder mot överskuldsättning

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska ta ställning till ytterligare åtgärder för att minska överskuldsättningen. Det huvudsakliga fokuset ska vara att minska antalet s.k. evighetsgäldenärer. De konkreta förslagen som utredaren ska ta ställning till innefattar bl.a. huruvida det bör införas regler om en ändrad avräkningsordning för konsumentfordringar, en absolut preskription för konsumentfordringar, ändringar i reglerna om skuldsanering och tidsbegränsning för utbetalning av nyligen ingångna konsumentkreditavtal. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 10 juli 2026.

FI presenterar resultatet från dess tillsyn över institut som ger ut säkerställda obligationer

Rapporten visar att institut som ger ut säkerställda obligationer har en fortsatt god motståndskraft mot sjunkande marknadsvärden i sina säkerhetsmassor för säkerställda obligationer. Det har inte skett några väsentliga förändringar i belåningsgraderna under 2024 och instituten beräknas generellt kunna hantera prisfall på minst 30 procent.

FI föreslår nya föreskrifter för inkasso

Sedan FI fr.o.m. årsskiftet 2024 har tagit över tillsynsansvaret över inkassobolagen har nya föreskrifter föreslagits. Föreskrifterna behandlar framför allt tillståndsansökan och regler om god inkassosed. De nya föreskrifterna är föreslagna att träda i kraft den 1 juli 2025.

Eba klargör aktieägartillskottets egenskap som kärnprimärkapital

Europeiska bankmyndigheten (”Eba”) har i sin Q&A klargjort vilka kriterier som ett aktieägartillskott behöver uppfylla för att kunna utgöra kärnprimärkapital enligt tillsynsförordningen. Bakgrunden till Ebas klargörande är att tillsynsförordningen stadgar att kärnprimärkapital måste vara tillgängligt för institutet för obegränsad och omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart som dessa uppkommer. Ebas ställningstagande klargör i förhållande till den regeln att ett aktieägartillskott inte får omfattas av villkor som ger en aktieägare rätt till återbetalning eller att en aktieägare får en förmånligare behandling vid utdelningsbeslut. Följaktligen får inte villkorade aktieägartillskott, som huvudregel, räknas in som kärnprimärkapital.

FI föreslår nya föreskrifter för betaltjänster och valutaväxling

Till följd av föreslagna lagändringar med innebörden att valutaväxling och alla betaltjänster, utom kontoinformationstjänster, ska bli tillståndspliktigt har FI uppdaterat sina föreskrifter i syfte att återspegla detta. De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Nytt förslag om informationsplikt vid upphörande av ränterabatter

FI har remitterat ett förslag på nya allmänna råd för institut som erbjuder bolån. Förslaget innebär att bolåneinstitut bör informera konsumenter om när ränterabatten på deras bolån löper ut. De nya allmänna råden föreslås trädas i kraft den 1 juli 2025.

FI förlänger riskviktsgolven för svenska bolån och kommersiella fastigheter

FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) om att inspektionen avser att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år, från och med den 31 december 2025. FI avser också att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för kommersiella fastigheter med två år från och med 30 september 2025.

FI vill att bankerna ska informera konsumenter innan ränterabatten försvinner

Från och med den 1 juli 2025 inför FI nya allmänna råd till bestämmelsen om god kreditgivningssed i 6 § konsumentkreditlagen (2010:1846) som kräver att bolåneföretag skriftligen informerar sina kunder minst en månad i förväg innan en ränterabatt på bolån löper ut. Syftet är att stärka konsumentskyddet och ge låntagare möjlighet att förhandla om nya villkor innan räntan höjs. FI betonar att bristande information kan leda till att kunder ovetandes får högre räntor, vilket minskar transparensen på bolånemarknaden. Förslaget är en del av en bredare översyn för att förbättra konkurrensen och konsumenternas ställning på bolånemarknaden.

FI genomför granskning av operativ riskhantering

FI har meddelat att inspektionen har påbörjat en fördjupad analys för att kartlägga vilka interna regler och rutiner som kreditinstitut har för att hantera sina operativa risker. Bakgrunden är att FI har företagens förmåga att klara sina grundläggande uppgifter i en osäker omvärld som ett prioriterat område under 2025.

Fondmarknadsutredningen har överlämnat delbetänkande

Den s.k. fondmarknadsutredningen överlämnade den 16 maj 2025 ett delbetänkande till regeringen. Delbetänkandet omfattar förslag till att anpassa svensk rätt till ändringarna i direktiven om förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersfonder, en översyn av vissa regler om börshandlade fonder, införandet av en ny fondstruktur för institutionella investerare, en översyn av reglerna om inlösenfrekvens i värdepappers- och specialfonder, samt vissa uppdateringar av Finansinspektionens ingripandemöjligheter mot fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder. Därutöver innehåller delbetänkandet förslag på harmoniserade regler vad avser långivande fonder.

En del av utredningens direktiv var att ta fram förslag till ett eventuellt förbud av kreditgivning till konsumenter genom en fondstruktur. Utredningen tar emellertid inte ställning till ett sådant förbud, bland annat med hänvisning till den lagändring som trädde i kraft den 1 juli med innebörden att LVK upphävdes och att direkt kreditgivning, som huvudregel, endast kan lämnas av kreditinstitut . Däremot kan fonder ägna sig åt s.k. indirekt kreditgivning, d.v.s. genom att krediter lämnas genom exempelvis ett kreditinstitut och sedan förvärvas av en kreditförvaltande fond. Huruvida sådan indirekt kreditgivning till konsumenter bör förbjudas är inte heller något som utredningen tar ställning till men den lämnar likväl förslag på sådan reglering, i enlighet med dess direktiv. Utredningen är också tydlig med att samma reglering i den här frågan bör gälla för såväl förvaltare med tillstånd som registrerade förvaltare. Det återstår således att se hur regeringen väljer att gå vidare med förslaget till förbud mot indirekt kreditgivning till konsumenter.

I anslutning härtill har regeringen förlängt tiden för de delar i fondmarknadsutredningen som avser en ny reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital. Slutbetänkandet ska i stället redovisas den 30 november 2025.

Nytt förslag om beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder

Ett betänkande har överlämnats till regeringen som lämnar förslag med syftet att säkerställa att delägare i riskkapitalbolag och som mottar särskild vinstandel omfattas av de särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag. Reglerna föreslås också gälla om företaget i fråga utgör en alternativ investeringsfond. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen föreslår införlivande av EU:s direktiv om aktier med olika röstvärden

Regeringen har lagt fram en promemoria som föreslår att börser och värdepappersinstitut som driver en MTF-plattform inte får neka bolag att ta upp sina aktier till handel på plattformen på grund av att bolaget ger ut aktier med olika röstvärden. Börsen eller värdepappersinstitutet föreslås dessutom vara skyldigt att identifiera sådana aktier enligt vissa standarder som kommer att antas av EU-kommissionen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 5 december 2026.

Kommissionen har tagit fram ett meddelande om strategin för en spar- och investeringsunion

Kommissionen har presenterat sin ambition och tidplan för förslag avseende strategin för den nya spar- och investeringsunionen. De olika förslagen som planeras att läggas fram är indelade i fyra områden: i) medborgare och sparande, ii) investeringar och finansieringar, iii) integration och skalfördelar, och iv) effektiv tillsyn på den inre marknaden.

Det första initiativet är en översyn av regelverket för värdepapperiseringar, vilket innehåller, bland annat, lättnader i rapporterings- och kapitalkrav för värdepapperiseringar. Härutöver kan förväntas ytterligare initiativ inom ramen för den tidigare kommunicerade Retail Investment Strategy, förslag om införande av en EU-rättslig reglering av investeringssparkonton, rekommendationer avseende best practices på pensionsområdet, lättnader i kapitalkrav för institutionella investerare för att främja investeringar och en översyn av regleringen av riskkapitalfonder. Tidplanen sträcker sig fram till halvårsskiftet 2027.

Ändringar avseende regellättnader på värdepappersmarknaden har antagits

Till följd av ändringar i EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument har riksdagen antagit vissa regellättnader och regler om ökad transparens. Bl.a. undantas personer med direkt elektroniskt tillträde som handlar för egen räkning från tillståndsplikt. Inte heller ska tillstånd krävas för icke-finansiella enheter som är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform om de på handelsplatsen endast genomför transaktioner för sin eller sin koncerns likviditetshantering. Dessutom tas vissa krav på rapportering bort. Ändringarna träder i kraft den 29 september 2025.

Vägledning för tillsyn enligt Mica-förordningen

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (”Esma”) har publicerat vägledning för europeiska tillsynsmyndigheter avseende hur det nya kryptoregelverket, Mica-förordningen, ska tillämpas på ett harmoniserat sätt i de olika medlemsstaterna.

Riktlinjer för lämplighetsbedömning enligt Mica-förordningen

Finansinspektionen har meddelat att den kommer att tillämpa riktlinjer för lämplighetsbedömning av medlemmar i ledningsorgan för utgivare av tillgångsanknutna token och leverantörer av kryptotillgångstjänster samt riktlinjer för bedömning av lämpligheten hos aktieägare som har kvalificerade innehav i sådana aktörer.

Uttalande om upphörande av tillhandahållandet av vissa kryptotillgångar

Esma har publicerat ett uttalande som erinrar om att leverantörer av kryptotillgångstjänster inte får erbjuda handel med tillgångsanknutna token och e-pengatoken som inte uppfyller kraven i Mica-förordningen. Dessutom meddelar Esma att sådana leverantörer förväntas meddela sina konsumenter om de nya restriktioner som följer av Mica-förordningen.

Europeiska bankmyndigheten inleder konsultationsrunda avseende penningtvättsregelverket

Eba genomförde en konsultationsrunda avseende fyra utkast på tekniska standarder till den nya penningtvättsförordningen. De tekniska standarderna avser i) det sätt på vilket den nya penningtvättsmyndigheten (AMLA) ska bestämma vilka institut som ska vara föremål för direkt tillsyn på europeisk nivå; ii) metodologin som nationella tillsynsmyndigheter ska använda för att bedöma risken för penningtvätt och finansiering av terrorism hos verksamhetsutövare; iii) vilken information, liksom kvalitet på informationen, som verksamhetsutövare ska samla in inom ramen för deras kundkännedomsprocesser; samt iv) vilka kriterier som ska gälla när nationella tillsynsmyndigheter bestämmer vilka sanktioner som ska meddelas verksamhetsutövare som bryter mot penningtvättsregelverket. Konsultationsrundan avslutades den 6 juni 2025.

Europeiska bankmyndigheten har tagit fram nya riktlinjer för efterlevnad av sanktioner

FI har meddelat att de följer Ebas riktlinjer för efterlevnad av sanktioner. Riktlinjerna består bl.a. av att finansiella företag bör utse en senior tjänsteman som ansvarar för regelefterlevnaden och att det bör genomföras en exponeringsbedömning för att identifiera och bedöma de verksamhetsområden som är särskilt utsatta för sanktioner och kringgåendet av sanktioner. Riktlinjerna ska tillämpas från och med den 30 december 2025.

Vägledning avseende målvakter

Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har tagit fram en ny vägledning som ska underlätta för verksamhetsutövare att lättare upptäcka s.k. penningmålvakter. Med ”penningmålvakt” avses en person som tvättar pengar genom att upplåta sitt konto till kriminella aktörer.

Ny lag om internationella sanktioner

Till följd av EU:s nya sanktionsdirektiv har riksdagen antagit en ny lag om internationella sanktioner. De huvudsakliga ändringarna består i straffskärpningar och att det införs en anmälningsplikt för vissa myndigheter. Lagen trädde i kraft den 10 juni 2025.

Kommissionen vill förenkla hållbarhetsregelverket

Europeiska kommissionen har publicerat flera förslag på regeländringar för att förenkla regelverk som rör hållbarhet, det s.k. Omnibus-förslaget. Förslaget innehåller regellättnader i bland annat direktivet om Corporate Social Responsibility (CSRD) och taxonomiförordningen. Syftet är att stärka europeiska bolags konkurrenskraft. Regeringen har i samband härmed föreslagit att skyldigheten att hållbarhetsrapportera för bl.a. stora företag med färre än 500 anställda samt små och medelstora noterade företag ska skjutas upp med två år.

Förvaltningsrätten fastställer sanktionsavgift mot Svenska kyrkans tjänstepensionsförening

Förvaltningsrätten fastställde genom dom av den 8 april 2024 en sanktionsavgift som Finansinspektionen hade meddelat Svenska kyrkans tjänstepensionsförening på grund av att föreningen saknade fastställda risktoleransgränser avseende dess investeringar. Föreningen hade visserligen en gräns i dess riktlinjer med innebörden att ett enskilt innehav inte fick överstiga tio procent av marknadsvärdet av de totala tillgångarna i den aktuella portföljen. Däremot kunde denna gräns frångås efter särskilt beslut från styrelsens arbetsutskott i enskilda fall. Denna möjlighet att frångå tioprocentsgränsen innebär, enligt förvaltningsrätten, att föreningen i praktiken saknade en sådan risktoleransgräns som krävs enligt Finansinspektionens tjänstepensionsföreskrifter. Förvaltningsrättens dom har överklagats av föreningen till kammarrätten.

Patent- och marknadsdomstolen förbjuder villkor om avgifter för snabba lån

Konsumentombudsmannen väckte talan mot företaget 4finance vid Patent- och marknadsdomstolen för att dess villkor med innebörden att det togs ut extra avgifter i de fall en låntagare önskade omedelbar utbetalning. Om den extra avgiften inte betalades fick låntagaren vänta minst en vecka på utbetalning. Patent- och marknadsdomstolen menade att det inte fanns någon anledning för 4finance att senarelägga utbetalningen samt att dess låntagare tillhörde en sårbar målgrupp. Därmed meddelades ett förbud mot avtalsvillkoret kombinerat med ett vite om två miljoner kronor för det fall bolaget inte följde förbudet.

Patent- och marknadsdomstolen förbjuder vissa avtalsvillkor kopplade till privatleasing

Konsumentombudsmannen väckte talan mot DNB för vissa avtalsvillkor som banken hade använt i förhållande till höjning av leasingavgifter. Patent- och marknadsdomstolen delade Konsumentombudsmannens uppfattning i frågan om klausulen som beskrev förutsättningarna för DNB att höja leasingavgiften under innevarande avtalsperiod. Domstolen menar bl.a. att det inte var tillräckligt tydligt i villkoret att det var ömsesidigt förpliktande, d.v.s. att DNB även var skyldigt att sänka leasingavgiften om dess finansieringskostnader gick ned. Däremot lämnade Patent- och marknadsdomstolen Konsumentombudsmannens yrkande om förbud mot rörlig leasingavgift och bindningstiden om tre år utan bifall.

FI har meddelat sina prioriteringar i tillsynen för 2025

Prioriteringarna under 2025 kommer att vara:

·         Huruvida företagen har förmåga att klara sina grundläggande uppgifter i en osäker omvärld.

·         Huruvida konsumenter erbjuds ”bra” produkter och tjänster.

·         Hur finanssektorn motverkar penningtvätt och annan brottslighet.

·         Huruvida hushållens skulder riskerar en sund och stabil finansmarknad.

FI meddelar Dina Försäkringar en sanktionsavgift

FI meddelar Dina Försäkringar en anmärkning med sanktionsavgift om 10 miljoner kronor. Orsaken är att Dina inte har följt de krav som ställs på företagsstyrning enligt Solvens 2-regelverket. Bristerna har bestått i att aktuariefunktionen har saknat förutsättningar att utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt, samt att funktionerna för internrevision och regelefterlevnad inte har utfört de uppgifter som de har varit skyldiga att utföra enligt Solvens 2-regelverket.

FI återkallar Intergiros tillstånd

Inspektionen har återkallat Intergiros tillstånd att ge ut elektroniska pengar på grund av att bolaget inte har följt centrala bestämmelser i penningtvättslagen. Bristerna består i att Intergiro inte har följt kraven på dess allmänna riskbedömning, att åtgärder för att uppnå kundkännedom har varit otillräckliga samt att kraven på att rapportera misstänkta transaktioner till Polisen inte har följts. FI har därutöver beslutat om en avvecklingsplan som gäller omedelbart, vilken upprätthölls av förvaltningsrätten. Verksamheten ska därmed vara avvecklad senast den 19 september 2025.

FI meddelar Swedbank en sanktionsavgift

FI har bedömt att Swedbank har överträtt bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) avseende skyldigheten att genomföra säkerhetsskyddsanalyser för sin verksamhet. Följaktligen har Swedbank meddelats en sanktionsavgift om 12 500 000 kronor.

FI skriver av undersökning av Swedbank

I ett annat tillsynsärende har FI undersökt hur Swedbank mäter sina marknadsrisker och hur dess interna modell för beräkning av kapitalkrav för dessa risker förhåller sig till kraven i tillsynsförordningen. Ärendet initierades 2021 och under tiden har Swedbank vidtagit vissa åtgärder, vilket medfört att FI inte har identifierat några brister som skulle kunna leda till ytterligare åtgärder från inspektionen.

FI avslutar undersökning av Coeli Asset Management

Finansinspektionen skriver av undersökningen av Coeli Asset Management. Undersökningen har granskat bolagets förmåga att identifiera, hantera och redovisa sina intressekonflikter. FI meddelade att vissa iakttagelser har gjorts under granskningsperioden, men att bolaget har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med sådana brister. Följaktligen har FI skrivit av ärendet.

FI meddelar Pensionsmyndigheten en anmärkning

FI meddelar Pensionsmyndigheten en anmärkning på grund av bristande riskkontroll i förhållande till myndighetens investeringar i Heimstaden Bostad AB. För Pensionsmyndighetens verksamhet är en anmärkning den strängaste ingripandeåtgärden som FI kan tillgripa. FI menar att Pensionsmyndigheten visserligen har vidtagit åtgärder för att skaffa sig kunskap om de omständigheter som påverkar risken för att investerade medel ska gå förlorade, men att dessa åtgärder inte har varit tillräckliga. De risker som FI särskilt pekar ut rör skillnader i incitament och inflytande mellan ägarna, avtalat pris på aktier och skyldigheten att återinvestera medel i bolaget. Ingripandet mot Pensionsmyndigheten är det första som FI meddelar på grund av inspektionens undersökningar av flertalet försäkringsbolags och tjänstepensionsbolags investeringar i Heimstaden Bostad. Undersökningarna mot KPA Pension, Folksam och Alecta pågår fortfarande.

FI avslutar undersökning av Santander

FI har granskat Santanders hantering av risken för att utnyttjas för finansiering av terrorism. FI meddelade att vissa iakttagelser har gjorts under granskningsperioden men att bolaget har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med sådana brister. Följaktligen har FI skrivit av ärendet.

FI avskriver undersökning av Brocc Finance

Inspektionen har undersökt huruvida Brocc Finance har bedömt enskilda konsumenters återbetalningsförmåga i den utsträckning som krävs för att säkerställa att konsumenten kan upprätthålla en rimlig levnadsstandard efter att en kredit har beviljats. Under undersökningen har inga överträdelser framkommit, varför FI har skrivit av ärendet.

FI undersöker banker som använder garantier som kreditriskskydd

FI har meddelat att fyra banker och ett kreditmarknadsbolag ska undersökas i fråga om huruvida de har följt reglerna i tillsynsförordningen avseende beräkningar av riskvägt exponeringsbelopp och stora exponeringar när de har använt Boverkets kreditgaranti som s.k. godtagbart obetalt kreditriskskydd.