Regeringens förslag om förenklingar av 3:12-reglerna

Regeringens förslag

Reglerna om fåmansföretagsbeskattning, även kallade 3:12-reglerna, bestämmer hur utdelning och kapitalvinster ska beskattas för ägare av fåmansbolag. Bestämmelserna har länge kritiserats för att vara komplicerade och svårtillämpade. Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på ändringar i 3:12-regelverket. Förslaget påverkar möjligheterna att få utdelning eller kapitalvinst till 20 procents beskattning. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och innefattar bland annat följande:

Nytt grundbelopp: En ny modell för beräkning av gränsbeloppet föreslås införas. I stället för en huvudregel och en förenklingsregel ska en gemensam beräkningsregel tillämpas. Gränsbeloppet föreslås motsvara fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr år 2025) fördelat på delägarnas andelar. En delägare som äger andelar i flera företag kan endast räkna med ett enda grundbelopp totalt, vilket fördelas proportionellt mellan företagen. Tidigare var gränsbeloppet 2 ¾ inkomstbasbelopp.

Slopad ränta på det sparade utdelningsutrymmet: Räntan på det sparade utdelningsutrymmet föreslås slopas. Detta anses kompenseras av det högre gränsbeloppet. Alla delägare får emellertid öka gränsbeloppet med en ränta motsvarande statslåneräntan ökad med nio procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Slopat löneuttagskrav och kapitalandelskrav samt införandet av ett löneavdrag: Löneuttagskravet och kapitalandelskravet (”fyraprocentsspärren”) föreslås slopas. I stället för löneuttagskravet ska ett löneavdrag om åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr år 2025) införas för varje delägare. Det innebär att samtliga delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget oavsett ägarandel eller eget löneuttag. Samtidigt minskar löneavdraget det egna lönebaserade utrymmet.

Vidare föreslås det att ersättning till arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte ska räknas med vid beräkning av löneunderlaget.

Sänkt karenstid: Dagens tidsgränser föreslås sänkas med ett år, från dagens femårsgräns (beskattningsåret och de fem föregående eller efterföljande beskattningsåren) till en ny fyraårsgräns (beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren). Detta har framför allt betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget och för bedömningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Avskaffande av index- och kapitalunderlagsreglerna: De regler som tidigare tillät indexuppräkning av anskaffningsutgiften för äldre aktier (förvärvade före 1990 eller 1992) samt kapitalunderlagsreglerna avskaffas. De avskaffade bestämmelserna föreslås dock enligt övergångsbestämmelser fortsatt gälla för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029.

Lagrådsremissen genomför i stora delar förslagen från utredningen SOU 2024:36 Förenkla och förbättra!. Vissa av utredningens förslag har dock uteslutits, bland annat:

Inget gemensamt takbelopp: Utredningen föreslog att de olika takbeloppen för utdelning och kapitalvinst skulle slås ihop till ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp, vilket skulle gälla för både utdelningar och kapitalvinster. Majoriteten av remissinstanserna förhöll sig positiva till förslaget men regeringen har valt att inte gå vidare med det.

Närståendekretsen begränsas inte: Utredningen föreslog att syskonkretsen, dvs. syskon, syskons make och syskons avkomling, inte längre skulle anses vara närstående vid tillämpningen av reglerna om fåmansföretagsbeskattning. Flera remissinstanser lyfte att närståendebegreppet inte bör särregleras för fåmansföretagsbeskattning och regeringen har inte gått vidare med utredningens förslag.

Inget krav på kontrolluppgifter: Utredningens förslag om att fåmansföretag ska lämna kontrolluppgifter om andelsinnehav kritiserades av flertalet remissinstanser då det skulle öka den administrativa bördan för fåmansföretagen. Regeringen har beaktat kritiken och valt att inte gå vidare med utredningens förslag om kontrolluppgifter.

Lindahls kommentar

Bestämmelserna om beskattning av fåmansföretag utgör ett av de mest komplexa och svåröverskådliga regelverken inom svensk skatterätt. Regeringens förslag innehåller välkomna förenklingar – men alla företagare kommer inte jubla. För den som sparat utdelningsutrymme i flera år kan slopad ränta innebära en konkret försämring.

Lindahl ser ändå överlag positivt på förenklingsambitionen. Mer förutsägbara regler, enklare modeller och färre inlåsningseffekter är bra för tillväxt. Vi saknar dock några av de förslag som utredningen innehöll så som införandet av ett gemensamt takbelopp på utdelningar och kapitalvinster, att syskon inte längre skulle anses som närstående samt att nivån för utomstående ägande inte kodifieras.

En höjning av grundbeloppets miniminivå är ett välkommet inslag, liksom att fler delägare får möjlighet att räkna med löneunderlag vid utdelningsberäkningen. Samtidigt kan löneavdraget om åtta inkomstbasbelopp slå hårt mot dem som har låga egna löneuttag, trots att de gynnas av det högre grundbeloppet.

Har ni frågor om hur ert företag kommer att påverkas av de föreslagna ändringarna av 3:12-reglerna är ni välkomna att kontakta någon av våra jurister inom skatterätt.