Ökat fokus på kommunernas ansvar för allmänna vattentjänster vid kris, höjd beredskap och krig

Varför nya regler för va-beredskap?

Vattenförsörjning och fungerande avlopp är avgörande för samhällets funktion, men dagens regelverk är inte anpassat för de utmaningar vi står inför. Klimatförändringar med torka och översvämningar, tillsammans med ett försämrat säkerhetsläge, kräver förbättrad beredskap. Genom förslagen i Va-beredskapsutredningens betänkande i SOU 2024:82 ska vattentjänstlagen beredskapsanpassas.

Nya krav på prioritering

Va-beredskapsutredningen föreslår att vattentjänstlagens syfte ska utvidgas från att gälla tillgodoseende av hushållsbehov till att även omfatta säkerställande av angelägna allmänna intressen i kris, höjd beredskap och krig.

Detta ska ske genom införande av en bestämmelse om att kommunen är skyldig att prioritera angelägna allmänna intressen vid kris eller höjd beredskap. Det innebär exempelvis att behoven från sjukvård, äldreomsorg och brandskydd kan komma att prioriteras framför hushållens behov av vattentjänster.

För att kommunerna ska kunna prioritera och styra användningen i händelse av kris, höjd beredskap och krig så förstärks kommunens föreskriftsrätt och det införs en möjlighet för kommuner att utfärda förbud och förelägganden med vite för att kunna genomföra prioriteringen. Det införs också ett straffansvar med böter som påföljd för den som bryter mot föreskrifterna.

Vad innebär detta i praktiken? Kommunen får tydligare mandat att styra driften av den allmänna va-anläggningen vid kris och höjd beredskap för att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan fortsätta fungera. Prioriteringskravet utgör en ny skyldighet för kommunen.

Planeringskrav för beredskap och investeringar

Två planer blir obligatoriska:

• En beredskapsplan (6 e §) som anger vad som krävs för att allmänna va-anläggningar ska kunna drivas vid kris eller höjd beredskap. Den ska anpassas till lokala förhållanden, beslutas av fullmäktige och uppdateras varje mandatperiod.

• En investeringsplan (6 h §) för va-anläggningarna, också beslutad av fullmäktige. I dagsläget krävs en investeringsplan för att avsätta medel till fonder för nyinvesteringar, men att ha en aktuell plan föreslås bli ett generellt krav för kommunen.

Vad innebär detta i praktiken? Kommunerna får utökade skyldigheter att ta fram och hålla planerna aktuella. Hur planerna ska utformas och mer detaljerade krav kommer att föreskrivas närmare om i föreskrifter och vägledningar från myndigheter.

Skärpta krav på reservkapacitet och klimatanpassning

Va-huvudmannen ska enligt förslaget säkerställa att utrustningen uppfyller skäliga krav på reservkapacitet (13 §). Vilken reservkapacitet som behövs eller hur det ska uppnås ska beslutas av kommunen. Dessutom utvidgas omfattningen av nuvarande krav på vattentjänstplaner. Planen ska enligt förslaget inkludera vilka åtgärder som behövs för att allmänna va-anläggningar ska kunna fungera i ett förändrat klimat, i stället för enbart vid skyfall (6 b §).

Vad innebär detta i praktiken? Kommunen får utökade skyldigheter att säkerställa att va-anläggningen kan tillgodose en viss reservkapacitet. Omfattningen av kravet är dock inte klart i dagsläget, eftersom kommunerna ska bedöma detta själva. Detta är något som myndigheter föreslås ta fram vägledning kring. Kommunen får utökade skyldigheter i relation till vattentjänstplaner.

Förstärkt samverkan och statligt stöd

En ny 58 § föreslås införa krav på kommunal samverkan, när det behövs för att fullgöra uppdraget enligt lagen. Detta blir särskilt viktigt för mindre kommuner som kan ha svårt att upprätthålla egen beredskapskapacitet.

En statlig insats, samordnad av länsstyrelsen, ska stötta arbetet med att utreda samverkansmöjligheter och ett statligt bidrag ska täcka merkostnader för att genomföra samverkan.

Vad innebär detta i praktiken? Kommunerna blir nu skyldiga att samverka om de behöver för att kunna tillgodose fastighetsägares behov av allmänna vattentjänster Kommunen kan dock få möjlighet till bidrag för eventuella merkostnader.

Investeringar och ökad transparens

Fonderingsmöjligheter breddas till att även omfatta alla typer av investeringar, inte bara nyinvesteringar. Det föreslås också förtydligas i 30 § att överskott i va-verksamheten utjämnas inom skälig tid, upp till fem år. Förvaltningsberättelsen förslås ingå i särredovisningen (50 §).

Förslagen förväntas leda till högre investeringar och i förlängningen höjda va-avgifter, men med förbättrad driftssäkerhet och minskad underhållsskuld som resultat.

Vad innebär detta i praktiken? Kommunen får tydligare fonderings- och investeringsmöjligheter, vilket kan innebära ökade möjligheter att både underhålla och beredskapsanpassa anläggningar. Det innebär också ett utökat krav på mer omfattande särredovisning.

Hur ska kommunerna förbereda sig

• Håll er uppdaterade kring lagstiftningsprocessen och kring eventuella förändringar av lagförslagen.

• Se till att vara uppdaterade kring kommande myndighetsföreskrifter och vägledningar på området.

• Inventera reservkapaciteten hos era kommunala va-anläggningar och identifiera eventuella brister i kommunens va-beredskap.

• Förbered hur kommunen ska påbörja arbete kring beredskapsplan och i förekommande fall investeringsplan.

• Utvärdera behovet av och förutsättningarna för kommunal samverkan.

Sammanfattning och framåtblick

Lagändringarna i va-beredskapsutredningen innebär en förändring i hur kommunerna ska planera och säkra vattenförsörjning och avlopp. De föreslagna reglerna breddar vattentjänstlagens syfte, ställer nya krav på beredskaps- och investeringsplaner samt på kraven på reservkapacitet och samverkan. Det innebär ökade skyldigheter för kommuner och huvudmän. Målet med ändringarna är att uppnå en god va-beredskap, det vill säga robusta och kontinuerliga vattentjänster som är resilienta mot säkerhetshot och klimatförändringar.

Ärendet bereds för närvarande på Klimat- och näringslivsdepartementet och det finns ingen tidsplan för när en proposition ska läggas fram till riksdagen. Enligt utredningen föreslås ändringarna gälla från ikraftträdandet utan övergångsbestämmelser, vilket innebär att kommunerna behöver säkerställa att de är förberedda för kommande krav på planering och prioriteringar.

Vill du veta mer?

På Lindahl finns experter med kunskap inom miljörätt, plan- och bygglagstiftning, fastighetsrätt, upphandlingslagstiftning och annan offentlig rätt. Vi kan erbjuda rådgivning från tidiga planeringsskeden, affärsstrategier m.m. och där spelar givetvis kommande lagförändringar roll. Kontakta oss gärna för en diskussion om vad förändringarna innebär för just din kommun eller företag.